| Summary: | Bakgrund och problemformulering: Den ojämna könsfördelningen på arbetsmarknadens maktpositioner är ett omtalat ämne i dagens Sverige både i media och inom politiken. Idag är den genomsnittliga könsfördelning på 19 % kvinnor i ledningsgrupper trots att företagen som helhet visar en jämnare könsfördelning med minst 40 % kvinnor. Tidigare forskning fokuserar främst på vad en jämnare könsfördelning i ledningsgrupper kan bidra med till företag och har mindre fokus på faktorer som påverkar könsfördelningen. Eftersom styrelseledamöterna är de främsta beslutsfattarna inom en organisation och dessutom de som har ansvaret att, tillsammans med ledningsgruppen, utveckla företagsstrategier har vi valt att undersöka ledningsgruppers könsfördelning utifrån olika styrelseegenskaper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för könsmångfald i ledningsgruppen. Detta avser att undersökas utifrån styrelsens sammansättning, hur sju styrelseegenskaper kan påverkar könsmångfald i ledningsgruppen. Metod: Denna uppsats utgår ifrån en deduktiv metod då vi grundar uppsatsens hypoteser på tidigare forskning och etablerade teorier. Uppsatsen är även uppbyggd på en kvantitativ forskningsmetod då data inhämtats från 314 årsredovisningar från samtliga 250 företag, noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamlingen tillämpades en longitudinell undersökningsdesign då data från samtliga företag inhämtades över tre år, från år 2010 - 2012. Resultat: Vår empiriska undersökning fick ett resultat som styrker antagandet om att olika styrelseegenskaper kan påverka andel kvinnor i ledningsgruppen. Detta eftersom de statistiska testerna visade att en längre varaktighet i styrelsen leder till färre kvinnor i ledningsgruppen. De statistiska testerna visade även att fler kvinnor i styrelsen leder till fler kvinnor i ledningsgruppen samt att detta samband stärks om företagets VD även är en kvinna. Slutsats: Denna uppsats bidrar till forskningen inom bolagsstyrning eftersom det statistiska resultatet visar att olika styrelseegenskaper kan påverka könsmångfald i ledningsgruppen. Den empiriska undersökningen bidrar med både teoretisk och praktisk kunskap om könsmångfald inom bolagsstyrning. Resultatet av undersökningen bidrar med ökad förståelse för hur andel kvinnor i styrelsen leder till fler kvinnor i ledningsgruppen och att en kvinnlig VD stärks detta samband ytterligare. Resultatet visar även att längre varaktighet i styrelsen leder till färre kvinnor i ledningsgruppen. === Background and problem: The gender diversity in the top positions within the labour market is a topic of discussion both in Swedish politics and media. Today the average number of women in the TMT is 19 %, although the companies in general have more equal gender diversity with at least 40% women. The previous research mainly focuses on what equal gender diversity in TMTs can bring to companies while less focus was put on the factors that determine it. Since the board members are the central decision-makers in the organization and also have the responsibility to develop the organizational strategies together with the TMT, we examined the gender diversity in TMT in relation to different board characteristics. Purpose: The purpose of this paper is to deepen the understanding of gender diversity in TMT. Particulary we examine the take out influence of seven selected board characteristics on the distrubution of female top managers Method: This paper is based on a deductive method drawing on previous research and established theories. The paper applies quantitative research method since data is collectedfrom 314 annual reports from all 250 companies, listed on the Stockholm stock exchange. When data was collected we applied a longitudinal research design since data from all companies was collected for three years; 2010 – 2012. Results: The empirical shows that verified our thesis that the characteristics of the board can influence the number of women in the TMT. The namely statistical tests show that a longer tenure in the board leads to fewer women in the TMT. The statistical tests also show that more women on board leads to more women in TMT and that this relationship is stronger if the CEO is a woman. Conclusion: This paper contributes to corporate governance research by showing how the composition of the board of directers influences gender diversity in TMT. The findings can supply corporate governance with theoretically, as well as practical knowledge on gender diversity. This increases the understanding with our results that shows that more women on board increase the number of women in the TMT and this is even stronger when the CEO is female. The findings also shows that a longer tenure reduce the number of women in TMT.
|
|---|
