Rörelselek i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan
Studien handlar om och hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelse i förskolan. Den teoretiska delen i studien synliggör en koppling mellan humanistiskt-, sociokulturellt-, samt biologiskt perspektiv, där bemötandet och interaktionen mellan barn och vuxna visar sig ha en betydande r...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV)
2016
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52429 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-52429 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-524292016-05-14T05:23:10ZRörelselek i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan sweWestman, MarielLinnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV)2016FörhållningssättanpassningprofessionalitetintegreringrörelselekStudien handlar om och hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelse i förskolan. Den teoretiska delen i studien synliggör en koppling mellan humanistiskt-, sociokulturellt-, samt biologiskt perspektiv, där bemötandet och interaktionen mellan barn och vuxna visar sig ha en betydande roll. Resultatet synliggör att förhållningssättet hos de vuxna är varierande. En aspekt som synliggjordes i resultatet var att pedagogerna i verksamheten kunde kategoriseras in i två grupper: (1) de som ansåg sig att de får till rörelse i verksamheten och (2) de som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse hos barngruppen i verksamheten. De pedagoger som ansåg sig få till rörelse hos barngruppen menade att god planering och förberedelse inför aktiviteterna är betydande för att främja fysisk aktivitet. Exempelvis genom att förbereda sig som vuxen, såsom att kunna sången och delta fysiskt i leken. De största utmaningarna menade pedagogerna var tid, rum och stora barngrupper. Pedagogerna som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse menade att de inte använde sig av så mycket planering. Samtliga pedagoger anser att kunskap om kroppen stärker motivationen för att anpassa för rörelselek.Frågeställningarna som använts i studien utgör en grund för de semistrukturerade intervjuer som utförts. Forskningsetiska principer har tagits i betraktning då intervjuer har gjorts med nio pedagoger från en och samma verksamhet som har sitt läge i en storstad i Norge. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52429application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Förhållningssätt anpassning professionalitet integrering rörelselek |
spellingShingle |
Förhållningssätt anpassning professionalitet integrering rörelselek Westman, Mariel Rörelselek i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan |
description |
Studien handlar om och hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelse i förskolan. Den teoretiska delen i studien synliggör en koppling mellan humanistiskt-, sociokulturellt-, samt biologiskt perspektiv, där bemötandet och interaktionen mellan barn och vuxna visar sig ha en betydande roll. Resultatet synliggör att förhållningssättet hos de vuxna är varierande. En aspekt som synliggjordes i resultatet var att pedagogerna i verksamheten kunde kategoriseras in i två grupper: (1) de som ansåg sig att de får till rörelse i verksamheten och (2) de som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse hos barngruppen i verksamheten. De pedagoger som ansåg sig få till rörelse hos barngruppen menade att god planering och förberedelse inför aktiviteterna är betydande för att främja fysisk aktivitet. Exempelvis genom att förbereda sig som vuxen, såsom att kunna sången och delta fysiskt i leken. De största utmaningarna menade pedagogerna var tid, rum och stora barngrupper. Pedagogerna som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse menade att de inte använde sig av så mycket planering. Samtliga pedagoger anser att kunskap om kroppen stärker motivationen för att anpassa för rörelselek.Frågeställningarna som använts i studien utgör en grund för de semistrukturerade intervjuer som utförts. Forskningsetiska principer har tagits i betraktning då intervjuer har gjorts med nio pedagoger från en och samma verksamhet som har sitt läge i en storstad i Norge. |
author |
Westman, Mariel |
author_facet |
Westman, Mariel |
author_sort |
Westman, Mariel |
title |
Rörelselek i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan |
title_short |
Rörelselek i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan |
title_full |
Rörelselek i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan |
title_fullStr |
Rörelselek i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan |
title_full_unstemmed |
Rörelselek i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan |
title_sort |
rörelselek i förskolan : en kvalitativ studie om hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelselek hos barngruppen i förskolan |
publisher |
Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV) |
publishDate |
2016 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52429 |
work_keys_str_mv |
AT westmanmariel rorelselekiforskolanenkvalitativstudieomhurpedagogernaanserattdearbetarmedattfatillrorelselekhosbarngruppeniforskolan |
_version_ |
1718268476654616576 |