Den problematiska läxan
Syftet för denna studie är att undersöka yrkesverksamma svensklärares användning av och attityder till läxan i grundskolans senare år. En semistrukturerad intervjumetod, inom den kvalitativa forskningsinriktningen, används för detta ändamål. Intervjuer gjordes med fem yrkesverksamma lärare i svenska...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV)
2015
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49446 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-49446 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-494462016-02-02T04:59:37ZDen problematiska läxansweHenriksson, JessicaLinnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV)2015LäxorattitydkvalitativintervjumetodSyftet för denna studie är att undersöka yrkesverksamma svensklärares användning av och attityder till läxan i grundskolans senare år. En semistrukturerad intervjumetod, inom den kvalitativa forskningsinriktningen, används för detta ändamål. Intervjuer gjordes med fem yrkesverksamma lärare i svenska i grundskolans senare år. De intervjuade arbetar på totalt tre skolor. Arbetet med läxor tolkas som behovsstyrt och har en liknande struktur oavsett om de intervjuade lärarnas attityder anses positiva eller negativa. Läsläxan framträder som den vanligaste läxan, och ljudboken är en vanlig anpassning av denna. Det aktuella arbetsområdet bestämmer läxornas förekomst och frekvens. Lärarnas praktik stödjs av det stödmaterial som finns framtaget av Skolverket. Läxans användning har kopplingar till gymnasienivå och till aspekter gällande bland annat de timmar som finns för undervisning. Orsaker till läxors användning har en mer tidsmässig- och kunskapsorienterad syn ur intervjuerna än vad andra studier på låg-,mellan- och högstadiet visar. Attityden till läxor kopplas ofta till problematiserande ståndpunkter, vilket har likheter med den aktuella forskningsbakgrunden. I intervjuerna framkommer det att lärarna har olika, dynamiska, attityder till läxors förekomst i ämnet. De upplevda attityderna till läxor i denna studie skiljer sig däremot från andra pedagogiska examensarbeten av liknande slag. Avslutningsvis konstateras att trots att forskning och debatt sker kring läxan är det viktigt att arbetet med läxan och läxans användning i den dagliga verksamheten problematiseras för att i undervisningen inte förbise frågor gällande till exempel likvärdighet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49446application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Läxor attityd kvalitativ intervjumetod |
spellingShingle |
Läxor attityd kvalitativ intervjumetod Henriksson, Jessica Den problematiska läxan |
description |
Syftet för denna studie är att undersöka yrkesverksamma svensklärares användning av och attityder till läxan i grundskolans senare år. En semistrukturerad intervjumetod, inom den kvalitativa forskningsinriktningen, används för detta ändamål. Intervjuer gjordes med fem yrkesverksamma lärare i svenska i grundskolans senare år. De intervjuade arbetar på totalt tre skolor. Arbetet med läxor tolkas som behovsstyrt och har en liknande struktur oavsett om de intervjuade lärarnas attityder anses positiva eller negativa. Läsläxan framträder som den vanligaste läxan, och ljudboken är en vanlig anpassning av denna. Det aktuella arbetsområdet bestämmer läxornas förekomst och frekvens. Lärarnas praktik stödjs av det stödmaterial som finns framtaget av Skolverket. Läxans användning har kopplingar till gymnasienivå och till aspekter gällande bland annat de timmar som finns för undervisning. Orsaker till läxors användning har en mer tidsmässig- och kunskapsorienterad syn ur intervjuerna än vad andra studier på låg-,mellan- och högstadiet visar. Attityden till läxor kopplas ofta till problematiserande ståndpunkter, vilket har likheter med den aktuella forskningsbakgrunden. I intervjuerna framkommer det att lärarna har olika, dynamiska, attityder till läxors förekomst i ämnet. De upplevda attityderna till läxor i denna studie skiljer sig däremot från andra pedagogiska examensarbeten av liknande slag. Avslutningsvis konstateras att trots att forskning och debatt sker kring läxan är det viktigt att arbetet med läxan och läxans användning i den dagliga verksamheten problematiseras för att i undervisningen inte förbise frågor gällande till exempel likvärdighet. |
author |
Henriksson, Jessica |
author_facet |
Henriksson, Jessica |
author_sort |
Henriksson, Jessica |
title |
Den problematiska läxan |
title_short |
Den problematiska läxan |
title_full |
Den problematiska läxan |
title_fullStr |
Den problematiska läxan |
title_full_unstemmed |
Den problematiska läxan |
title_sort |
den problematiska läxan |
publisher |
Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV) |
publishDate |
2015 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49446 |
work_keys_str_mv |
AT henrikssonjessica denproblematiskalaxan |
_version_ |
1718175950575763456 |