| Summary: | Lärande och kunskap i förskoleklassen är enligt Ackesjö och Persson (2010) underprioriterat. Herrlin, Frank och Ackesjö (2012) menar att förskoleklassen och det lärande och innehåll som präglar verksamheten behöver diskuteras på grund av att det är en egen verksamhet mittemellan förskolan och grundskolan. Syftet med denna studie är att synliggöra lärande och kunskap i förskoleklassen utifrån verksamma lärares erfarenheter och förhållningssätt. Empiri har samlats via 10 intervjuer med lärare i förskoleklass. De har sedan analyserats med hjälp av begrepp som synliggör olika kunskapsformer. Dessa begrepp är Ämneskunskap, Praktisk kunskap, Praktisk klokhet och Tyst kunskap. Det teoretiska ramverket utgår ifrån Gustavssons (2002) och Skolverkets (1994) syn på kunskap ställs mot ett framtidsorienterat och ett tillvaroorienterat perspektiv som Ackesjö (2013) diskuterar. Studien visar att förskoleklassen kan ses som en betydelsefull verksamhet i skolväsendet vars främsta uppgift är att förbereda barnen på olika sätt inför skolan. Kunskap som framhävs av lärare i förskoleklass är bland annat inom matematik och svenska men även sociala förmågor och att skolas in i rutiner. Det är dessutom av största vikt enligt flera pedagoger att förskoleklassen hjälper barnen att utveckla förmågan att kunna ta eget ansvar. Forskning (Gustavsson 2002) framhåller att det finns olika sätt att se på kunskap i förskoleklassen och att studien utmanar den traditionella synen på vad kunskap är och vad det kan innebära i den lärande praktiken.
|
|---|
