Lessebo kommun : samordnad varudistribution

• Main Authors: Belin, Ingrid, Reck-Christensen, Madelene, Rosenquist, Sarah
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO) 2015
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44085

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade år 2012 en avsiktsförklaring om att gå med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs län. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gå med i samarbetet. Thures uträkningar baserades på uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs län som ingår och kostnaderna kan i nuläget mer exakt beräknas. Det är tre kommuner som i nuläget inte ingår och det är Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4). Tidigare rapporter som tagits fram räckte inte som beslutsunderlag för kommunstyrelsen i Lessebo kommun för att besluta vilket utav de två alternativen med samordnad varudistribution som passar kommunen bäst (Thure 2015 muntl.). Alternativ ett är att låta både tillagningsköken och mottagningsköken ingå i samordnad varudistribution. Alternativ två är att bara låta tillagningsköken ingå. Syfte: Syftet med forskningen är att beräkna kostnaderna och visa på förändringar som Lessebo kommun behöver göra för att kunna implementera samordnad varudistribution enligt något utav alternativen. Metod: Forskningen har skett genom aktionsforskning med en kvantitativ metod. Det vetenskapliga synsättet är positivistikt och angreppsättet är deduktivt. Datainsamlingen har skett via både primärkällor och sekundära källor. Urvalen för intervjuer har styrts av Lessebo kommun och därför är urvalen stratifierat. Slutsats: Oavsett vilket alternativ som Lessebo kommun väljer kommer samordnad varudistribution medföra fördelar för miljön, färre leveranser till tillagningsköken och rabatter från leverantörerna. De nackdelar som samlastning innebär är att antingen tillagningsköken och/eller mottagningsköken får större leveransvolymer vid färre tillfällen per vecka. Det kan leda till lagerkapacitetsbrist då de inte kan lagerföra större volymer av varor. En annan nackdel kan vara att leveransernas leveranstider inte passar de kök som ingår i samordnad varudistribution beroende på vilket alternativ som väljs, 2 då leveranserna körs ut i en förutbestämd körslinga. Studien leder fram till rekommendationen av alternativ två eftersom det alternativet innebär att trafiken runt mottagningsköken inte ökar, ruttplaneringen blir enklare och kostnaden blir lägre än i alternativ ett. Nackdelarna är att det kan bli lagerkapacitetsbrist på tillagningsköken beroende på hur många leveranser per vecka som blir aktuellt, samt ingen tidsbesparing för chauffören av skolskjutsarna.