Att motverka dehydrering hos äldre i teori och praktik

• Main Author: Arneson, Sofia
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) 2015
• Subjects: dehydration prevention; elderly; fluid intake; dehydrering; uttorkning; vätskeintag; äldre; seniorer
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41986

Syfte: Att kartlägga likheter och skillnader i åtgärder och hjälpmedel mot dehydrering hos äldre i teori och praktik. Metod: Initialt utfördes litteraturstudier via universitetsbibliotekets söktjänst OneSearch. Tre intervjuer utfördes på undersköterskor på gruppboende, demensboende och hemtjänst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten. Resultat: Följande faktorer av betydelse för att förebygga eller motverka dehydrering identifierades samstämmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den äldre via dokumentation, (2) anpassning av tillvägagångssätt vid servering av dryck efter den äldres preferenser och tillstånd, (3) hemtrevlig miljö med sociala interaktioner, (4) bedömning av vätskeintag, väskebalans och riskfaktorer via uppmärksamhet, vätskeregistrering och med hjälp av flera andra yrkesgrupper samt med hänsyn till den äldres historik, (5) påminnelser (särskilt vid demens) och en stor mängd lättabsorberade drycker som intas succesivt vid diarré och kräkningar, (6) lättanvända och specialutformade hjälpmedel. Följande metoder särskilde sig: (1) utbildning för vårdare; begränsad på de undersökta platserna, (2) tekniska hjälpmedel och sväljterapi (kostmodifieringar, anpassade huvudpositioner, sväljträning) vid dysfagi; kostmodifieringar används på de undersökta platserna, (3) färgsättning av koppar och kannor, vilket visats kunna ha betydelse för intag. Slutsats: Skillnader fanns gällande utbildning och användning av sväljterapi, tekniska hjälpmedel och infusioner. Utbildning av personalen, mer frekvent vätskeregistrering och fullständig sväljterapi utgör förbättringsmöjligheter. Vissa av dessa åtgärder kräver ökade resurser och/eller tydliga riktlinjer. Acceptans för tekniska hjälpmedel är inte en självklarhet. Undersökningar gällande möjligheterna i att med färgval och design av dryckeskärl stimulera de äldre att dricka mer kan vara värt att undersöka vidare. Intervjuerna syftade främst till att ge en inblick i den praktiska verksamheten och generaliserbarheten av erhållna resultat är begränsad. De flesta åtgärder som har identifierats är ”mjuka” till sin karaktär. Det är svårt att få en klar bild av olika metoders effektivitet. Några av metoderna som har utvärderats med goda resultat vid dysfagi och som därför kan förbättra vätskeintaget är sväljterapi och stimulering av sväljmuskulatur.  === Objective: To identify similarities and differences in methods and aids used to prevent dehydraton in the elderly as identified from the scientific literature and from interviews with caretakers. Method: Literature studies was performed through the University Library search service ”OneSearch” and further from references in key papers. Three interviews were conducted on nursing assistants in two retirement homes and home care services, to offer some insight into the practical activities. Results : The following factors were identified as important in both literature and interviews: (1) knowledge of the elderly through documentation, (2) adapted approach when serving drinks after the elderly person's preferences and condition, (3) a homely environment with social interactions, (4) assessments of fluid intake, fluid balance and risk factors through attention, fluid registration and with the help of several other professional groups, and given the history of the elderly, (5) reminders for dementia and a accessibility of large amount of easily absorbed beverages consumed gradually during diarrhea and vomiting, (6) easy-to-use and specially designed drinking aids. For the following factors differences were obeserved between literature survey and interviews: (1) education for caregivers; limited to the investigated sites, (2) technical aids and swallowing therapy (dietary modifications, adapted head positions, swallowing training) in dysphagia; diet modification is used at the investigated sites (3) the importance of cup and jug colours; blue cups used in practice, no support in literature. Conclusions: Differences were found in terms of education and the use of swallowing therapy, assistive technology and infusions. Education, more frequent fluid registration and a complete swallowing therapy are improvement opportunites, some of them requires extra resources and/or clear guidelines. Acceptance of technical aids is not self-evident. Investigation of the effect of cup color and design that can encourage the elderly to drink could potentially be a way forward. The results of the interviews are not generalizable because they only aimed to give an insight into the practical activities. Most of the strategies that have been identified are "soft" in nature. It is difficult to get a clear picture of the efficiency of different methods. Methods that have been evaluated with good results in dysphagia and therefore offer potential to improve liquid intake, are swallowing therapy and stimulation of swallowing musculature.