Kreditbedömning – en rationell värdering eller en godtycklig granskning? : -En jämförande studie mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut
Problem: Kreditgivning bygger på en gammal tradition och är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden år 1985 medförde att fler aktörer trädde in på marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mer moderna kreditinstitut. Hushållens skuldsät...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)
2014
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36171 |
| Summary: | Problem: Kreditgivning bygger på en gammal tradition och är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden år 1985 medförde att fler aktörer trädde in på marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mer moderna kreditinstitut. Hushållens skuldsättningsgrad ligger idag på en generellt hög nivå då det är allt fler som väljer att skuldsätta sig både gällande blanco- och hypotekslån. Då antalet aktörer har ökat markant ställer vi oss frågan om konsument kreditbedömningen ur ett kreditgivarperspektiv skiljer sig åt mellan storbanker och kreditinstitut med avseende på både blanco- och hypotekslån. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera eventuella skillnader i kreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer att ligga på att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ett konsumentperspektiv. Metod: Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk ståndpunkt och syftet med studien uppfylls med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats. Empiriskt material har genererats med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tre storbanker och tre kreditinstitut. Slutsats: Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig åt med avseende både gällande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer. Storbankerna kombinerar generellt kvantitativa och kvalitativa bedömningsfaktorer medan kreditinstituten strikt håller sin bedömning till kvantitativa bedömningsparametrar. Med avseende på bedömningsfaktorer finns det även en påtaglig skillnad mellan storbankernas allvarsamma inställning och kreditinstitutens mer tillåtande syn på betalningsanmärkningar och skulder hos kronofogden. |
|---|