Betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården

Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vå...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Eklund, Josef, Mörnerud, Siri
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) 2014
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34924
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-34924
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-349242014-06-12T05:25:12ZBetydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvårdensweEklund, JosefMörnerud, SiriLinnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)2014Debriefingakutsjukvårdpost traumatiskt stressyndromvårdpersonalBakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes. Artiklarna analyserades med hjälp av granskningsmallar samt utifrån en innehållsanalys. Resultat: Personal uppgav att det fanns behov av debriefingsamtal, samtidigt som forskningen visade på att debriefing även kunde ha förvärrande inverkan på personalens psykiska välbefinnande. Forskning visade att det råder stor brist på riktlinjer inom akutsjukvården för debriefingsamtalen. Resultaten visade även att debriefingsamtal kunde fungera stärkande för kommunikationen inom arbetslaget. Slutsats: Litteraturstudien visade att debriefingsamtal i många studier var positivt och högt rankat av personalen. Vi som författare drar slutsatsen att mer forskning på området behövs för att kunna skapa tydligare riktlinjer för debriefingsamtal inom akutsjukvården. Ingen enhetlig betydelse av debriefingsamtal framkom i studien. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34924application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Debriefing
akutsjukvård
post traumatiskt stressyndrom
vårdpersonal
spellingShingle Debriefing
akutsjukvård
post traumatiskt stressyndrom
vårdpersonal
Eklund, Josef
Mörnerud, Siri
Betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården
description Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes. Artiklarna analyserades med hjälp av granskningsmallar samt utifrån en innehållsanalys. Resultat: Personal uppgav att det fanns behov av debriefingsamtal, samtidigt som forskningen visade på att debriefing även kunde ha förvärrande inverkan på personalens psykiska välbefinnande. Forskning visade att det råder stor brist på riktlinjer inom akutsjukvården för debriefingsamtalen. Resultaten visade även att debriefingsamtal kunde fungera stärkande för kommunikationen inom arbetslaget. Slutsats: Litteraturstudien visade att debriefingsamtal i många studier var positivt och högt rankat av personalen. Vi som författare drar slutsatsen att mer forskning på området behövs för att kunna skapa tydligare riktlinjer för debriefingsamtal inom akutsjukvården. Ingen enhetlig betydelse av debriefingsamtal framkom i studien.
author Eklund, Josef
Mörnerud, Siri
author_facet Eklund, Josef
Mörnerud, Siri
author_sort Eklund, Josef
title Betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården
title_short Betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården
title_full Betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården
title_fullStr Betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården
title_full_unstemmed Betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården
title_sort betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården
publisher Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)
publishDate 2014
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34924
work_keys_str_mv AT eklundjosef betydelsenavdebriefingsamtalforvardpersonalinomakutsjukvarden
AT mornerudsiri betydelsenavdebriefingsamtalforvardpersonalinomakutsjukvarden
_version_ 1716669008209510400