| Summary: | Bakgrund: Social media tillhörde den vardagliga rutinen för många. Gravida använde internet som den största informationskällan. Kvinnans självkänsla lyftes vid en positiv bekräftelse. Genom att de gravida fick ett socialt stöd och fick höra andras berättelser om deras erfarenheter och upplevelser fick de tröst och bekräftelse, ett sätt att finna välbefinnande. Syfte: Att beskriva gravidas erfarenheter och användning av social media, samt se om det finns ett samband mellan självkänsla och välbefinnande. Metod: Studien gjordes med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning. Enkätinsamlingen gjordes med hjälp av Mödrahälsovården (MHV) i Kalmar Län. Totalt ingick 161 gravida kvinnor. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS. För att se skillnader gjordes Pearson Chi-square test. En linjär regressionsanalys gjordes för att analysera samband. Resultat: Social media var en daglig rutin för de gravida, totalt av de som använde social media loggade 92.2% av dem in minst en gång per dag. Den yngre åldersgruppen använde social media i större utsträckning än den äldre åldersgruppen. Hälften av de yngre loggade in på social media varje gång de tittade på sin smartphone eller dator och 29.6% av de äldre. Inga av grupperna lyfter fram något specifikt som deras syfte med statusuppdateringar vad det gällde att få bekräftelse, stöd, uttrycka sina tankar eller känslor kring graviditeten. Resultatet visade att gravida som hade lägre känsla av välbefinnande spenderade mer tid på social media. Slutsats: Det visade sig att logga in på social media hade blivit en daglig rutin för de gravida. Däremot framkom det inte något tydligt syfte med statusuppdatering eller användningsområde av social media. Vi såg att det fanns ett samband mellan hur många minuter de gravida använde social media och välbefinnande. === Background: For many women, social media is a part of the daily routine. They use the Internet as their primary source of information. The self-esteem is strengthened by a positive afformation. Pregnant women find consolation and affirmation in listening to experiences from others, as a way to well-being. Purpose: To discribe the experience and usage of social media among pregnant women, and to see if there is a correlation between self-esteem and well-being. Method: The study is a quantitative attempt based on a survey. The survey was conducted with assistance from the maternity welfare (MHV) in Kalmar county. A total of 161 pregnant women responded. To illustrate discrepancies, a Pearson Chi-square test was used. A linear regression analysis was preformed to analyze correlations. Results: Social media is a daily routine for pregnant women. Of the women using social media, 92.2% logged on at least once a day. In the youngest age group social media was used to a larger extent than in the older age group. Half of the younger women logged on to social media platforms every time they checked their smartphone or computer, 29.6% of the older women. None of the age groups stated a specific motive for status updates, such as receiving affirmation and support or to express concerns and fellings about the pregnancy. The result indicates that pregnant women with a low sence of well-being spend more time on social media. Conclusions: The results indicate that logging on to social platforms has become a daily routine for pregnant women. On the other hand no clear motive for status updates or the use of social media could be proven. We found that the amount of time, measured in minutes, spent on social media correlates to the well-beeing of pregnant women.
|
|---|
