| Summary: | I ett flertal rapporter har det framkommit att det är vanligare med ohälsa bland individer med utvecklingsstörning än hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsättningen i sig oftast inte var den påverkningsfaktor som bidrog till ohälsan. Istället handlade det om faktorer som kunde åtgärdas med hjälp av mer fysisk aktivitet och bättre hälsomedvetenhet. Därför riktades fokus mot skolan och ämnet idrott och hälsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gällande hälsoundervisning. Syftet med studien blev således att undersöka hälsoundervisningen i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de beståndsdelar som kunde försvåra eller befrämja hälsoundervisningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där urvalet utgjordes av sex lärare vilka undervisar idrott och hälsa i gymnasiesärskolan. Studiens empiri bearbetades genom en tematisk analys med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkom fyra övergripande teman som tillsammans gav en bild av hur lärare resonerar kring och bedriver hälsoundervisning. Lärarna uttryckte en viss oro om elevers rådande och framtida hälsa men yttrade sig positivt gällande elevers möjlighet till hälsoförståelse. Vidare ansåg lärarna deras utbildning vara bristfällig, information gällande elevers funktionsnedsättningar otillräcklig och att samarbetet mellan lärare i idrott och hälsa och särskolan lämnade mycket övrigt att önska. För att öka delaktigheten, aktivitetsnivån och hälsoförståelsen använde sig lärarna av olika stödjande strategier som assisterade elever i deras kunskapsutveckling. Dessutom användes olika verktyg och redskap för att bättre konkretisera undervisningen samt höja delaktigheten, aktivitetsnivån och elevmotivationen. Slutligen framkom i resultatet att lärare uppfattade det sociala samspelet emellan eleverna vara viktigt och att de försökte utforma en undervisningsmiljö som främjade det sociala samspelet. === In several reports it has been shown that illness is more common among individuals with intellectual disabilities then with the general population. The reports also showed that the disability in itself usually did not constitute the influential factor which contributed to illness. Instead, the factors which were emphasized on could all be resolved with more physical activity and better health awareness. Due to these findings the focus was directed towards the school environment and the physical education subject in order to uncover what was being done in this arena regarding health education. Therefore, the study aimed to investigate health education in the field of physical education in the upper secondary special school from a sociocultural perspective, and to study the elements which may hinder or promote health education. A qualitative approach, based on interviews with six teachers who teach physical education at special upper secondary schools was used as it provided the most conductive way to answer the questions established in the aim of the study. The empirical data of the study was processed through a thematic analysis on the basis of the sociocultural perspective. The result revealed four broad themes that together illustrated how teachers reason about and conduct health education. The teachers expressed some concern about students’ current and future health, but were positive about the outlook regarding students’ ability to understand health. Furthermore, the teachers found their educational background to be inadequate and information regarding students’ disabilities insufficient, also the cooperation between physical education teachers and special schools left much to be desired. To increase participation, activity level and health understanding, various supporting strategies were used which assisted students in their knowledge acquirement. Different tools were also used to concretize teaching and raise participation, activity level as well as students’ motivation. Lastly, the results showed that teachers were aware of the positive effects that social interaction between the students could generate and that they tried to create a learning environment that promoted social interaction.
|
|---|
