Uppföljningsparametrar vid förbättringsprojekt : En fallstudie inom Laboratoriemedici

• Main Author: Norlund, Lena
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE) 2013
• Subjects: evaluation; laboratory medicine; performance measurements; total testing process; quality indicators; laboratoriemedicin; kvalitetsindikatorer; processförbättringar; uppföljning; utvärderingar
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27507

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, krävs det av vårdgivaren att denne arbetar efter mål. Att formulera mål inom hälso- och sjukvården kräver eftertanke. Målen måste vara mätbara och inkludera flera olika delar av verksamheten. Varje förbättringsprojekt är unikt och bör relateras till de resurser som avsatts. Ett stort problem vid kontinuerlig uppföljning är att välja ut parametrar som ger tillräcklig information och är lätta att skapa. Här krävs mer utvecklade datasystem och även integrering mellan befintliga datasystem  I uppsatsen diskuteras med vilka parametrar man kan utvärdera ett förbättringsprojekt inom laboratoriemedicin. Det finns för närvarande inte några standardiserade kvalitetsparametrar inom klinisk kemi. De parametrar som i denna undersökning visade sig vara mest lämpliga att använda kontinuerligt i det korta perspektivet var svarstider, personalresurser och reagenskostnader. I det längre perspektivet kan ovanstående data kombineras till indikatorer som visar kostnad per analyspoäng och analyspoäng per årsarbetare. De indikatorer som kan få användning först när datasystem utvecklas är data från avvikelsesystem och analyskommentarer som visar t.ex. att svar inte har kunnat lämnas ut.  === According to the National Board of Health and Welfare, SOSFS 2005:12, it is required that the caregiver adheres to his work through following stated objectives. Formulating goals in health care requires careful consideration. Goals must be measurable and include many different aspects of the project. Each improvement project is unique and should be directly related to the resources allocated to the project. A major problem for continuous monitoring is to select parameters that provide sufficient information and are easy to produce. This requires more advanced computer systems and integration with existing computer systems. The paper discusses the parameters an improvement project in laboratory medicine can evaluate its results after. There are currently no standardized quality parameters in clinical chemistry. The parameters used in this study that proved to be the most suitable to be used continuously in the short term was the response times, staffing and reagent costs. In the long term, the above data are combined with indicators that show cost per analysis score and analysis points per full-time employees. The indicator that may be used when the computer system is developed is deviation systems and analytical comments that show for example that a response has not been disclosed.