| Summary: | Bakgrundsdelen avhandlar den ständigt pågående debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares åsikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likväl som förespråkande forskares syn på detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de får i praktiken, sett ur många olika perspektiv. Genom att sammanställa olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig. Undersökningen är en kvalitativ studie som berör olika aktörers erfarenheter kring neuropsykiatriska diagnoser. Vår datainsamling bygger på kvalitativa intervjuer och tolkande analyser. De medverkande aktörerna är 7 pedagoger, 8 föräldrar, 1 rektor, 3 specialpedagoger, 1 psykolog samt 3 unga vuxna (sammanlagt 23 medverkande). Intervjuerna har gjorts både som fysiska och datorstödda. Genom våra olika aktörers erfarenheter har vi fått fram olika aspekter kring ordet diagnos och diagnostisering. Samtliga aktörer pekar på en större förståelse i samband med en neuropsykiatrisk diagnos, dels för barnet själv men också för dess omgivning. Vidare visade undersökningen på att merparten av aktörerna menar att det krävs en diagnos för att få extra resurser som i skolan. Undersökningen visar också på att det finns en upplevd kunskapsbrist gällande neuropsykiatriska diagnoser, både bland pedagoger i förskolan och samhället i stort.
|
|---|
