| Summary: | Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod. Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas. När det avvikande ska definieras visar resultatet på att det handlar om att beskriva elevers oförmåga till att fungera socialt i skolmiljön. Ytterligare framkommer en diskurs kring föräldrar och dess påverkan. Två ytterligare diskurser handlar om att uppmärksamma elever i svårigheter och att återföra elever mot det normala. Flera faktorer medverkar till huruvida elever riskerar att stämplas som avvikare, såsom normer och föreställningar kring elevers föräldrar och personliga egenskaper.
|
|---|
