Trött, utanför, isolerad och ensam : En litteraturstudie avseende kroniskt sjuka njursviktspatienter med peritonealdialysbehandling

Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk njursvikt och påbörjar behandling med peritonealdialysbehandling ökar varje år i Sverige. Kronisk njursjukdom är ett irreversibelt tillstånd som kräver behandling med dialys för fortsatt överlevnad. Att leva med dialysbehandling innebär a...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Hofsöe, Amanda, Isaksson, Angelica
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23333
Description
Summary:Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk njursvikt och påbörjar behandling med peritonealdialysbehandling ökar varje år i Sverige. Kronisk njursjukdom är ett irreversibelt tillstånd som kräver behandling med dialys för fortsatt överlevnad. Att leva med dialysbehandling innebär att patienters livssituation förändras. Detta kan i sin tur skapa ett lidande och bidra till att upplevelsen av livskvalitet rubbas. Syfte: Syftet är att belysa lidande och livskvalitet hos njursviktspatienter vid behandling med peritonealdialys. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 10 artiklar inkluderades varav sex var kvalitativa och tre kvantitativa. Analysen av artiklarna har utförts utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2008) instrument för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det finns ett flertal faktorer som påvisats skapa lidande för patienter som genomgår peritonealdialysbehandling. Dessa faktorer är lidande i form av ständig trötthet, att inte orka, förändrad kroppsuppfattning. Lidandet medför att patienternas uppfattning av livskvalitet förändras bland annat relaterat till utanförskap, isolering och ensamhet. Att vara delaktig i vårdandet och att acceptera sjukdomen och finna styrka och trygghet ansågs vara något som patienterna ansåg hjälpte dem bibehålla livskvalitet. Slutsats: Delaktighet, kontroll, hopp och acceptans är viktigt för peritonealdialyspatienters möjlighet att behålla livskvalitet och minska lidandet.