Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningslek
Sjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmåg...
Main Authors: | , , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV
2012
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23252 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-23252 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-232522013-01-13T15:53:20ZAtt identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningsleksweOlofsson, SofieGustavsson, CatrinSandell Skogsmo, JennyLinnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HVLinnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HVLinnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV2012DemenssmärtasjuksköterskaomvårdnadSjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmåga. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där databaserna Cinahl och Pubmed använts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som därefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförändringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppsspråk, kommunikation och kunskap. Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smärtuttryck hos patienterna med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde ofta att de hade behov av mer kunskap i sitt arbete med gravt dementa patienter. Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskan var tydlig i både talesätt och kroppsspråk vid omvårdnad av dessa patienter. De vanligaste uttrycken var ansiktsuttryck och kroppsspråk. Slutsats: Det är möjligt för sjuksköterskan att identifiera smärta hos patienten med avancerad demenssjukdom, men det är en svår situation som innebär att sjuksköterskan behöver god kunskap, lyhördhet och erfarenhet av att bedöma smärtproblematik hos patienter med demenssjukdom. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23252application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Demens smärta sjuksköterska omvårdnad |
spellingShingle |
Demens smärta sjuksköterska omvårdnad Olofsson, Sofie Gustavsson, Catrin Sandell Skogsmo, Jenny Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningslek |
description |
Sjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmåga. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där databaserna Cinahl och Pubmed använts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som därefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförändringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppsspråk, kommunikation och kunskap. Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smärtuttryck hos patienterna med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde ofta att de hade behov av mer kunskap i sitt arbete med gravt dementa patienter. Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskan var tydlig i både talesätt och kroppsspråk vid omvårdnad av dessa patienter. De vanligaste uttrycken var ansiktsuttryck och kroppsspråk. Slutsats: Det är möjligt för sjuksköterskan att identifiera smärta hos patienten med avancerad demenssjukdom, men det är en svår situation som innebär att sjuksköterskan behöver god kunskap, lyhördhet och erfarenhet av att bedöma smärtproblematik hos patienter med demenssjukdom. |
author |
Olofsson, Sofie Gustavsson, Catrin Sandell Skogsmo, Jenny |
author_facet |
Olofsson, Sofie Gustavsson, Catrin Sandell Skogsmo, Jenny |
author_sort |
Olofsson, Sofie |
title |
Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningslek |
title_short |
Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningslek |
title_full |
Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningslek |
title_fullStr |
Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningslek |
title_full_unstemmed |
Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningslek |
title_sort |
att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - det är ingen gissningslek |
publisher |
Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV |
publishDate |
2012 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23252 |
work_keys_str_mv |
AT olofssonsofie attidentifierasmartahospatientermeddemenssjukdomdetaringengissningslek AT gustavssoncatrin attidentifierasmartahospatientermeddemenssjukdomdetaringengissningslek AT sandellskogsmojenny attidentifierasmartahospatientermeddemenssjukdomdetaringengissningslek |
_version_ |
1716575915372183552 |