Den fria kontaktlinsmarknadens effekt på avvikelserapporteringen av kontaktlinsrelaterade skador

Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, (SFS 1998:531) av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). I den äldre lagversionen var det endast hälso- och sjukvårdspersonal som fick prova ut och tillhandahålla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6)...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Danielsson, Maria
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV 2012
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19694
Description
Summary:Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, (SFS 1998:531) av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). I den äldre lagversionen var det endast hälso- och sjukvårdspersonal som fick prova ut och tillhandahålla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6). I den nya versionen, Patientsäkerhetslagen, är ordet tillhandahålla borttaget. Ändringen och därmed borttagningen av tillhandahållandet medför att det är fritt att tillhandahålla kontaktlinser. Studiens syfte var att ta reda på om Sveriges kontaktlinsoptiker har ändrat sitt sätt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter avregleringen trätt i kraft samt att reda ut vilka skyldigheter optiker i Sverige har gällande kontaktlinser enligt lagen. En enkät omfattande 13 frågor skapades i form av en webbaserad enkät med hjälp av programmet Google Docs (http://docs.google.com). Den innefattade frågor om hur svenska optiker rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagändringen 1 januari 2011 trädde i kraft. Enkäten skickades ut med hjälp av Optikerförbundets ordförande till dess medlemmar i ett medlemsutskick. Det inkom 81 svar under svarsperioden, vilken medför att svarsfrekvensen blev 5,4 %. 34 stycken, 42 %, uppgav att deras arbetsplats hade en policy gällande inrapportering av kontaktlinsrelaterade skador. Det finns inget som tyder på att varje kedja har upprättat en policy som de följer, utan det är upptill varje optikerverksamhet om de vill ha en policy och i så fall vilken. Det var 25 stycken, 31 %, som uppgav att de ändrat sitt sätt att rapportera efter att lagändringen trätt i kraft. Den vanligaste anledningen till att de ändrat sitt sätt att rapportera var att de tidigare inte hade kunskap om att rapportera. Både innan och efter lagändringen trätt i kraft är det vanligaste svaret hos de svarande att de aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador. Dock har antalet gått ner från 56 stycken, 70 %, innan lagändringen till 35 stycken, 43 %, efter lagändringen trätt i kraft. Inrapporteringen har ökat, men det finns fortfarande ett stort antal svenska optiker som aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador. Den kunskapsluckan som finns gällande avvikelserapportering börjar fyllas igen, men fortfarande finns bristande kunskap hos svenska optiker gällande avvikelserapportering.