Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer med barn som har övervikt och fetma : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är en av 2000-talets största hälsoutmaningar. Världshälsoorganisationens målsättning är att år 2025 minska förekomsten av barnfetma globalt. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en nyckelroll i att upptäcka och vägleda familjer med barn som har övervikt och fetm...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Samuelsson, Anna-Sofia, Johansson, Jenny
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-107803
Description
Summary:Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är en av 2000-talets största hälsoutmaningar. Världshälsoorganisationens målsättning är att år 2025 minska förekomsten av barnfetma globalt. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en nyckelroll i att upptäcka och vägleda familjer med barn som har övervikt och fetma. Därmed är det betydelsefullt att få kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av dessa möten och vilka faktorer som påverkar. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer med barn som har övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnhälsovårdssjuksköterskor inom barnhälsovården i en region i sydöstra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. De två kategorierna var: Ett utmanande möte: Majoriteten av deltagarna upplevde att det utgjorde ett känsligt och svårt samtalsämne. Vidare beskrevs hindrande faktorer såsom kulturella skillnader gällande levnadsvanor samt att barnet var närvarande vid besöket. Samtal om övervikt och fetma bidrog i sin tur till motstridiga känslor av bekräftelse samt misslyckande hos deltagarna. Dock uttryckte deltagarna att det var deras skyldighet att ta upp ämnet med familjen för att ha möjlighet att få till en förändring. Aspekter som påverkar mötet: Deltagarna upplevde flera underlättande faktorer bland annat att familjen själva tog upp problematiken. Att formulera sig korrekt och tänka igenom det som skulle förmedlas var av vikt. Det var betydelsefullt att ge familjen tid att hantera informationen vilket ofta bidrog till ett gott resultat. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer och samtala om barnets övervikt och fetma upplevs ofta som svårt och känsligt. De ansåg att det var ett av de mest utmanande samtalsämnena inom deras profession. De var rädda för att skuldbelägga eller kränka familjen. De upplevde att tid och resurser behövdes för att skapa ett förtroende med familjen vilket sågs som en underlättade faktor. När familjen känner ett förtroende ökar följsamheten och känslor som glädje och bekräftelse infinner sig hos barnhälsovårdssjuksköterskan. === Background: Childhood overweight and obesity is one of the 21st century greatest health challenges. World Health Organization's goal is to reduce the prevalence of child obesity globally by 2025. Child health nurses holds a key role to detect and guide families with children who are overweight and obese. Therefore, it is important to gain knowledge of the child health care nurse experience of these meetings and what factors that affects. Aim: The purpose of the study was to illuminate child health care nurses experience of meeting families with children who are overweight and obese. Method: The study was conducted with a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven child health nurses in three child health care centers in a region in the southeast of Sweden. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories and eight subcategories. The two categories were; A challenging meeting: Most of the participants felt that it made a sensitive and difficult topic of conversation. It resulted in several different parental reactions that the participants had to respond to. Hindering aspects were described as when the child were present at the visit and cultural differences in terms of lifestyle. Discussing overweight and obesity contributed to conflicted emotions of confirmation and failure among the participants. They expressed that it was their responsibility to address the topic with the family to have the opportunity to bring about a change. Aspects that affected the meeting: The participants experienced several facilitating aspects of the conversation like when the family themselves highlighted the problem. It was important to express oneself correctly and think through what was to be communicated. It was crucial to give the family time to let them handle the information which often contributed to a good outcome. Conclusion: The child health care nurses experience of meeting families and talk about childhood overweight and obesity is often perceived as difficult and sensitive. They considered that it was one of the most challenging topics of conversation within their profession. They were afraid of blaming or offending the family. They experienced that time and resources were needed to create trust with the family, which was seen as a facilitated factor. When the family trust and compliance increase the child health care nurse experience joy and a feeling of affirmation.