Digitala verktyg på fritidshemmet : En kvalitativ studie om möjligheter och utmaningar med digitala verktyg för språkutveckling på fritidshemmet

Syftet med den här studien är att få svar på hur digitala verktyg används på fritidshemmet, hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med digitala verktyg för språkutveckling. Vi har använt en kvalitativ studie och som analysverktyg...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Erlandsson, Johannes, Shehu, Ismet
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP) 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105312
Description
Summary:Syftet med den här studien är att få svar på hur digitala verktyg används på fritidshemmet, hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med digitala verktyg för språkutveckling. Vi har använt en kvalitativ studie och som analysverktyg har vi använt Puenteduras (2013) SAMR-modell. I studien har vi intervjuat nio behöriga fritidshemslärare på två olika fritidshem i sydöstra Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg för elevers språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att det finns behov av kompetensutveckling hos fritidshemslärare angående digitala verktyg och hur de kan användas på fritidshem för språkutveckling. Fritidshemmen i undersökningen arbetar olika och i olika utsträckning med digitala verktyg beroende på vilka som arbetar där. Fritidshemslärare ser både för och nackdelar med digitala verktyg på fritidshemmen.   === The purpose of this study is to get answers to how digital tools are used in the after-school center, how after-school center teachers view digitalisation within the after-school center and what challenges and opportunities they see with digital tools for language development. We have used a qualitative study and as an analysis tool we have used Puentedura's (2013) SAMR model. In the study, we interviewed nine qualified after-school teachers at two different after-school centers in south-eastern Sweden. Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to using digital tools for students' language development. The results of the survey show that there is a need for competence development among after-school center teachers regarding digital tools and how they can be used at after-school centers for language development. The leisure centers in the survey work differently and to different extents with digital tools depending on who works there. Leisure home teachers see both the pros and cons of digital tools in after-school centers.