| Summary: | Bakgrund: Bröstcancer har kommit att bli den vanligaste cancerformen för kvinnor och omkring 20 kvinnor varje dag får beskedet att dem har bröstcancer. Uppkomsten till varför bröstcancer uppstår är inte heller helt klarlagd men en av riskfaktorerna för både uppkomst och återfallsrisk är fysisk inaktivitet. Under behandling av bröstcancer visar forskning att det endast är 32 procent av kvinnorna som uppnår en rekommenderad fysisk aktivitetsnivå. Fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer har visat sig ha god effekt på bland annat fatigue, vilket är den vanligaste biverkningen av cytostatika. Motivationen till att vara fysiskt aktiv under behandling styrs också av en rad olika faktorer. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som upplevs vara bidragande till att bibehålla – eller öka den fysiska aktivitetsnivån under behandling av bröstcancer hos kvinnor. Metod: Angreppssättet som applicerades i föreliggande studie var av kvalitativ karaktär. Insamlingen av empiri skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer från sex kvinnor som var under behandling av bröstcancer. I bearbetning och analys användes en innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som avvändes var Self-determination theory. Resultat: Resultatet visar på att motivationen till fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer styrs av en rad olika motivationsfaktorer, både yttre och inre. Totalt identifierades tio underkategorier som upplevs bidra till motivation att vara fysisk aktiv under bröstcancerbehandling. I föreliggande studie fanns det inget som gav stöd åt upplevd amotivation till fysisk aktivitet. Diskussion: I föreliggande studie finns det likheter med tidigare forskning kring det valda forskningsområdet. Motivationen av att vara fysisk aktiv under behandling av bröstcancer tycks bero på en tidigare vana och erfarenhet av fysisk aktivitet före diagnos- och behandling. Vidare upplevs socialt stöd, fysisk miljö, hjälpmedel, covid-19, begränsningar, mående och hälsa, självförtroende och positiva känslor och glädje bidra till motivationen att vara fysisk aktiv. Slutsats: Föreliggande studie visar att både det valda forskningsområdet och begreppet motivation är komplext. Vad som motiverar en kvinna till att vara fysisk aktiv under behandling behöver nödvändigtvis inte vara det som motiverar en annan. Även om studien kunnat identifiera olika typer av inre- och yttre motivationsfaktorer så regleras dessa av både en inre-, integrerad-, identifierad-, introjicerad- och extern reglering. === Background: Breast cancer has become the most common form of cancer for women and about 20 women are told every day that they have breast cancer. The origin of why breast cancer occurs is also not completely clear, but one of the risk factors for both onset and recurrence risk is physical inactivity. During treatment of breast cancer, research shows that only 32 percent of women achieve a recommended level of physical activity. Physical activity during the treatment of breast cancer has been shown to have a good effect on, among other things, fatigue, which is the most common side effect of chemotherapy drugs. The motivation to be physically active during treatment is also governed by a number of different factors. Purpose: The purpose of the present study is to investigate which motivational factors are perceived to contribute to maintaining - or increasing the level of physical activity during the treatment of breast cancer in women. Method: The approach applied in the present study was of a qualitative nature. The collection of empirical data took place with the help of semi-structured interviews from six women who were undergoing treatment for breast cancer. A content analysis was used in processing and analysis. The theoretical framework used was Self-determination theory. Results: The results show that the motivation for physical activity during the treatment of breast cancer is governed by a number of different motivational factors, both external and internal. A total of ten subcategories were identified that are perceived to contribute to motivation to be physically active during breast cancer treatment. In the present study, there was nothing to support perceived motivation for physical activity. Discussion: In the present study, there are similarities with previous research on the chosen research area. The motivation to be physically active during the treatment of breast cancer seems to be due to a previous habit and experience of physical activity before diagnosis and treatment. Furthermore, perceived social support, physical environment, aids, covid-19, limitations, mood and health, self-confidence and positive emotions and joy contribute to the motivation to be physically active. Conclusion: The present study shows that both the chosen research area and the concept of motivation are complex. What motivates a woman to be physically active during treatment does not necessarily have to be what motivates another. Although the study has been able to identify different types of internal and external motivational factors, these are regulated by both internal-, integrated-, identified-, introjected- and external regulation.
|
|---|
