Cykelpendling till Blekingesjukhuset : Främjande och hindrande faktorer

Dagens samhälle belastas av transportrelaterade utsläpp av växthusgaser, trängsel i tätorter och ohälsa på grund av stillasittande, något som cykelpendling skulle kunna motverka. Syftet med denna rapport har därför varit att kartlägga pendlingsvanor hos anställda vid Region Blekinges sjukhus i Karls...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Ellmén, Dan
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) 2021
Subjects:
AT
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104280
Description
Summary:Dagens samhälle belastas av transportrelaterade utsläpp av växthusgaser, trängsel i tätorter och ohälsa på grund av stillasittande, något som cykelpendling skulle kunna motverka. Syftet med denna rapport har därför varit att kartlägga pendlingsvanor hos anställda vid Region Blekinges sjukhus i Karlskrona, samt ta reda på vilka faktorer som hindrar respektive främjar cykelpendling till arbetsplatsen. Resultatet av undersökningen skulle kunna användas av arbetsgivaren inför beslut av olika främjande åtgärder för ökad cykelpendling.För att erhålla erforderliga data till resultatet togs en webbenkät fram, som sedan varit tillgänglig för samtliga regionanställda inom sjukhusområdet. Enkätsvaren har därefter analyserats och presenterats i form av ett antal diagram med tillhörande beskrivning, så kallad deskriptiv statistik.Resultatet visade att en större andel av de manliga respondenterna cyklade, jämfört med de kvinnliga respondenterna, där större andel åkte bil till arbetsplatsen. Enkätsvaren påvisade också skillnader i pendlingsvanorna mellan de olika förvaltningarna. Flest och störst andel cyklister återfanns hos Hälso- och sjukvård (vårdpersonal). Denna grupp hade också i genomsnitt kortast avstånd till arbetet, vilket har en stark koppling till benägenheten att cykelpendla. De främsta angivna hindren till cykling var avståndet och vädret, medan de främsta skälen som angavs till att cykelpendla var hälsoskäl och miljöskäl.De faktorer som skulle kunna öka cykelpendlingen till Blekingesjukhuset i Karlskrona, enligt enkätundersökningen, var främst: säkrare färdväg för cyklister, säkrare/tryggare cykelförvaring på arbetsplatsen, friskvårdstimme som kunde användas till cykelpendling, möjlighet att medföra cykel på lokalbuss och bättre ombytes- och duschmöjligheter på arbetsplatsen. === Today's society is burdened by transport - related greenhouse gas emissions, congestion in urban areas and health problems due to sedentary living, something that bicycle commuting could counteract. The purpose of this report has been to map commuting habits among employees at Region Blekinge Hospital in Karlskrona, and to find out which factors prevent and promote bicycle commuting to the workplace. The results of the survey could be used by the employer before decisions are made on various supporting arrangements for increased bicycle commuting.To obtain the necessary data for the result, an online survey was produced, which was then available to all regional employees in the hospital area. The questionnaire responses were then analysed and presented in the form of several diagrams with an accompanying description, so-called descriptive statistics.The results showed that a larger proportion of the male respondents cycled, compared with the female respondents, where a larger proportion were travelling by car to the workplace. The survey results also showed differences in the commuting habits between the different administrations. Most and largest proportion of cyclists were found at Health and Medical Care (care staff). This group also had on average the shortest distance to work, which has a strong connection to the tendency to commute by bicycle. The main stated obstacles to cycling were the distance and the weather, while the main reasons given for cycling were health and environmental reasons.The factors that could increase bicycle commuting to Blekinge Hospital in Karlskrona, according to the survey, were mainly: safer route for cyclists, safer / safer bicycle storage at the workplace, fitness hours that could be used for bicycle commuting, the opportunity to bring a bicycle on a local bus and better exchanges and shower facilities in the workplace.