A study of increased frequency of deliveries at Runsven

• Main Authors: Bodeström, Daniel, Österdahl, Mikael
• Format: Others
• Language: English
• Published: Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem 2013
• Subjects: logistik; abc-kalkylering; modellering; leveransfrekvens
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-98685

Det här examensarbetet har genomförts för Runsven och har haft som syfte att studera de effekter som kan uppstå i butik om leveransfrekvensen från lager till butik ökar. Runsven AB är tillsammans med ÖoB helägda dotterbolag till Runsvengruppen AB, där Runsven svarar för varuförsörjning och logistik medan ÖoB svarar för marknadsarbete och försäljning. I dagsläget får ÖoB-butikerna två ordinarie leveranser i veckan från Runsvens centrallager. Runsven tror att en ökad leveransfrekvens kan ge positiva effekter i form av ett minskat butikslager samtidigt som fyllnadsgraden, det vill säga andelen tillgängliga produkter i butiken, ökar. Man tror också att förändringen kan ge förbättringar för butikspersonalen. Syftet i arbetet uppfylls genom en studie av tre olika frågeställningar: Hur påverkas butikslagret? Hur påverkas orderkvantiteterna? Hur påverkas personalen? Metoden i arbetet, som har använts för att besvara frågeställningarna, har varit en konstruktion av en modell som studerar lagerstorlek och lagerföringskostnader samt tidsåtgång för arbete i samband med leveranser. Baserat på modellens resultat utfördes sedan Activity-based costing-kalkyl (ABC-kalkyl), som visar olika produkters kostnad för de aktiviteter som krävs i samband med leverans. Arbetets resultat visar att butikerna idag har för mycket produkter i lager. Modellens resultat visar att en ökad leveransfrekvens kan ge en minskning av en butiks lagerföringskostnader med mellan 21 och 49 procent, beroende på hur leveransfrekvensen ökas. Rapportens resultat visar också att en ökad leveransfrekvens skulle ge förbättringar för butikspersonalen. Slutligen visar ABC-kalkylen att den aktivitet som förbrukar flest resurser och därmed kostar mest är aktiviteten upplockning. För aktiviteten mottagning är däremot kostnaderna genomgående låga, på grund av detta har mindre fokus lagts på denna aktivitet.