| Summary: | Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan år 2007 har Skatteverket bedrivit djupgående utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat på en särskild vinstandel som utgår till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den särskilda vinstandelen benämns carried interest och har skapat stor debatt på riskkapitalområdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas. Riskkapitalsidan har under en längre tid behandlat carried interest som en avkastning på investerat kapital medan Skatteverkets utredningar tyder på att det är en tjänsteinkomst. En förvaltningsrättsdom mot bolaget Nordic Capital Advisory AB aktualiserar problematiken. En riskkapitalverksamhet består av en mängd olika aktörer kring en riskkapitalfond. Riskkapitalstrukturen uppfattas i de flesta fall som mycket komplex, vilket gör det svårt att fastställa vilka aktörer som utför aktivt arbete för fondens räkning. I arbetet har problematiken kring beskattningen av carried interest utretts och analyserats. Diskussionen har främst utgått från begreppet verklig innebörd, detta för att kunna utreda om carried interest i grunden är en tjänstebaserad inkomst eller en avkastning på investerat kapital. Diskussion har även förts angående rättssäkerheten, bland annat med utgångspunkt i legalitetsprincipen. Flera försök har gjort för att lösa beskattningsproblemet med carried interest men inte resulterat i någon slutgiltig lösning. För att kunna lösa problematiken krävs att en tydlig och enhetlig lagstiftning införs. Detta för att öka förutsebarheten av beskattningen och stärka rättssäkerheten på riskkapitalområdet.
|
|---|
