Inflyttare till Linköping under 1800-talet

• Main Authors: Nilsson, Hans, Willner, Sam
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Tema hälsa och samhälle 1994
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93320; http://nbn-resolving.de/urn:isbn:91-7871-351-X

År 1989 fick Universitetet i Linköping de första leveranserna av datoriserat kyrkboksmaterial. Av detta, som från början var avpassat för forskningens krav, har vi börjat att bygga upp en historisk databas för Linköpingsområdet,Linköpings historiska databas (här benämnd LHDB). Strax efter år 2000  förväntas den geografiska utsträckningen vara färdig och ett område ungefär motsvarande Linköpings nuvarande kommun ska finnas tillgängligt på data. För tillfället är Linköpings stad och det närmaste omlandet registrerat. Det mycket omfattande arbetet med att överföra kyrkböckerna till datamediet har Demografiska databasen i Umeå svarat för. I ett andra steg har därefter Centrum för lokalhistoria vid Universitetet i Linköping bearbetat data och utvecklat enkla program för sökning i databasen. Utöver kyrk.boksmaterialet innehåller databasen en datoriserad version av Tabellverkets sockenstatistik för i stort sett alla församl ingar i Östergötland, dvs befolkningssiffror, yrkesuppgifter mm för tiden 1749-1859. Den här lilla uppsatsen om inflyttningen till Linköping är ett exempel på hur uppgifter ur databasen kan användas, och hur annat källmaterial kan kopplas ihop med databasens människor. Egentligen grundar sig innehållet i uppsatsen på flera olika studier, som på så sätt också illustrerar hur olika användare kan nyttja datamaterialet. Jan Sundin och Sven Hellström har gjort ett antal initiala studier över flyttningsmönster i Linköpingsbygden på 1830-, 1850- och 1870-talen tänkta att användas i ett europeiskt komparativt projekt om industristadens uppkomst. Därefter har en rad uppsatser skrivits på grundnivån i ämnet historia i Linköping. Tomas Widholms studie över samtliga inflyttare 1862 och 1868 förtjänar att nämnas, liksom Håkan Löfgrens uppsats om inflyttaröden. För att utöka kunskapen också till 1880-talet, den mest hektiska inflyttningsperioden, har studier av inflyttare åren 1880-1885 genomförts under Hans Nilssons ledning. Behjälpliga i detta arbete har Camilla Knudsen och Ingrid Olsson varit. För att bättre se vilken roll giftermålen har haft för att göra människor bofasta har Sam Willner gjort en giftermålsstudie. Willner har också svarat för sammanställningen av resultaten från de olika delstudierna. När inte annat anges är Linköpings historiska databas källa till uppsatsen. Utöver traditionellt universitetsfolk, som studenter och forskare, lämpar sig databasen för användning i släktforskn ing och på olika stadier i ungdomsskolan samt i lärarutbildningen. Genom uppgifterna i databasen kan skolhistorien bli konkret och gripbar. Den ger grundläggande demografiska fakta om befolkningen. Annat historiskt källmaterial som till exempel bouppteckningar, skattelängder, brev, fotografier, kartor och ritningar kan tillsammans med databasen ge en omfattande bild av levnadsvillkoren förr i tiden.