Estland och Europeiska Unionens östutvidgning : en studie av det estniska utrikesministeriets argumentation

• Main Author: Enberg, Samuel
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen 2001
• Subjects: Political science; EU:s östutvidgning; Estland; Retoriskt handlande; Rationalism; Konstruktivism; Statsvetenskap; Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies); Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-882

I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hållits av estniska utrikesministrar mellan åren 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan härledas från den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhållningssätt beträffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mån Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ”retoriskt handlande” kan förklara det estniska utrikesministeriets argumentation. Retoriskt handlande kan beskrivas som en syntes av rationalistiska och konstruktivistiska teorier. Tyngdpunkten är lagd på det strategiska användandet av argument i en normbaserad miljö, där rationellt handlande kombineras med inflytande från sociala normer och värderingar. Utifrån min analys kommer jag fram till att estniska utrikesministrar frekvent använder sig av normbaserade argument. Här framhålls ofta vikten av den europeiska identiteten och östutvidgningen ses som moraliskt förpliktande för EU. Det är däremot svårt att avgöra om dessa argument är strategiska eller inte. En annan slutsats som kan dras är att beträffande argumentation som rör ekonomi respektive säkerhet kan neoliberalism respektive neorealism förklara en hel del av argumentationen. I uppsatsen slutsatser kommer jag alltså fram till att även om Schimmelfennigs teori kan förklara många argument, är också neoliberalism och neorealism användbara som förklaringsmodeller.