| Summary: | På VTI, så som på många andra forskningsorganisationer samlas data in, bearbetas och reduceras till slutsatser som slutligen publiceras. Data sparas idag ofta på den enskilde forskarens dator och stannar där. En hantering som genom att att maskinvara skrotas, riskerar att data, på sikt försvinner. Ett alternativ är att samla data centralt och strukturerat. Det ger inte bara möjlighet att skydda data från tidens tand utan öppnar även för att fler enkelt ska kunna använda data från en studie i andra studier. Detta kan göras både genom både jämförande studier och metastudier, där andra aspekter än de ursprungligen menade utvärderas. Forskningsdata får därmed inte bara ett längre liv utan ger även ett höjt forskningsvärde. Lösningen är att skapa en metadatabas som håller all kringinformation om det lagrade datat. Det skulle både innebära möjligheten att söka på relaterade data, t ex geografiskt matchande information och öppna möjligheten att använda data på nya sätt, som t ex i visualiseringar av data. Rapporten bygger på ett antal intervjuer och fokusgrupper som tillsammans ger en överblick av lagringsbehovet och VTIs stora mängd av datakällor. Av flera möjliga standarder, modeller och produkter föreslås ICAT som verktyg att lösa problemet. ICAT följer hela forskningsprocessen och är konstruerad för att maximera automatiseringen av insamlingen av metadata, vilket identifierats som ett av de stora hindren för införandet av en metadatabas. Min bedömning är att ICAT fyller både VTIs krav och övriga behov på en databaslösning för att lagra forskningsdata, samt ger en flexibel grund för framtida utveckling av systemet.
|
|---|
