| Summary: | EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa. Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland. Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.
|
|---|
