Företagsfusioner : en studie av aktörer, motiv och drivkrafter

• Main Authors: Johansson, Anders, Öberg, Peter
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen 2000
• Subjects: Economics; företagsfusioner; företag; fusioner; förvärv; mergers; motiv; drivkrafter; aktörer; synergier; Public choice; Nationalekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-634

Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri. Motivbilden är mångfasetterad. Den består både av uttalade/officiella och dolda/inofficiella motiv. Företagens uttalade motiv är ofta att uppnå kostnadsbesparingar och samordningsvinster via synergieffekter. De dolda motiven och drivkrafterna utgörs dels av personliga motiv där aktörerna försöker maximera den egna nyttan, dels av yttre psykologiska drivkrafter såsom flockbeteende, hybris och påtryckningar från finansiella rådgivare. Vi har dragit slutsatsen att det föreligger incitament och möjlighet för individuell nyttomaximering hos vissa aktörer, beroende på att en fusion för dessa innebär en rad fördelar. De består främst av ökad prestige och högre löner. Att handla opportunistiskt möjliggörs delvis av den informationsasymmetri som föreligger mellan exempelvis aktieägare och företagsledning.