Från genus, via blått, till miljö : Den bild- och innehållsmässiga utvecklingen av disk- och tvättmaskinreklam 1981-2009

• Main Author: Vallner, Martin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Kultur, samhälle, mediegestaltning 2010
• Subjects: Miljö; Genus; Ekologisk; Modernisering; Reklam; Tvättmaskiner; Diskmaskiner; Miljödiskurs; Hermansson; Barthes; Sturken; Cartwright; Visuell; Semiotik; Bild; Blått; Vitt; Visual; Computer Vision and Robotics (Autonomous Systems); Datorseende och robotik (autonoma system)
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-56831

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus & Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.