"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp
Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser? Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angre...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning
2005
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2952 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-2952 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-29522018-01-14T05:12:45Z"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegreppsweWendin, AndreasLinköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskningInstitutionen för tematisk utbildning och forskning2005Interdisciplinary studiesDemokratiDemokratiutredningendemokratibegreppetdemokratisynmedborgaredemokratisk medborgarestyrningsmentalitetgovernmentalitydiskursanalyssocial konstruktionTVÄRVETENSKAPSocial Sciences InterdisciplinaryTvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskapOrdet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser? Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten? Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2952application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Interdisciplinary studies Demokrati Demokratiutredningen demokratibegreppet demokratisyn medborgare demokratisk medborgare styrningsmentalitet governmentality diskursanalys social konstruktion TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap |
spellingShingle |
Interdisciplinary studies Demokrati Demokratiutredningen demokratibegreppet demokratisyn medborgare demokratisk medborgare styrningsmentalitet governmentality diskursanalys social konstruktion TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap Wendin, Andreas "Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp |
description |
Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser? Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten? Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet. |
author |
Wendin, Andreas |
author_facet |
Wendin, Andreas |
author_sort |
Wendin, Andreas |
title |
"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp |
title_short |
"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp |
title_full |
"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp |
title_fullStr |
"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp |
title_full_unstemmed |
"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp |
title_sort |
"demokratin är en individuell viljeakt"- en diskursanalys av demokratiutredningens demokratibegrepp |
publisher |
Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning |
publishDate |
2005 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2952 |
work_keys_str_mv |
AT wendinandreas demokratinarenindividuellviljeaktendiskursanalysavdemokratiutredningensdemokratibegrepp |
_version_ |
1718610218484498432 |