| Summary: | Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.
|
|---|
