| Summary: | Changes in swallowing function are common in elderly and chronically ill individuals. Therefore it is important to be aware of these changes and their prevalence. The aim of this study was to assess the prevalence of dysphagia in nursing homes in the municipality of Linköping, and to correlate dysphagia with variables that can be a cause or a consequence of dysphagia. These variables were gender, age, MMT-result, dentition, weight loss, medical diagnose or number of medications. The intention was also to examine the additional information regarding dysphagia supplied by pulse oximetry. Sixty nursing home residents aged 74-101 years were chosen to participate in the study. The individual's ability to participate was based on their result on Mini-mental state and subjective judgements made by staff members and the authors. The material to assess oral motor and sensory function was the Nordic Orofacial Test - Screening. During the clinical swallowing examination the Standardised Swallowing Assessment (SSA) and pulse oximetry were used. In addition, data regarding the participants' medical diagnoses, number of medications and possible weight loss was collected. The result showed that the prevalence of dysphagia and suspected dysphagia was 40 %. Oral dysphagia was present in 20 participants and pharyngeal dysphagia in seven participants. With pulse oximetry one participant with dysphagia and two with suspected dysphagia were identified in addition to those identified by SSA. Analysis of the assessed variables showed no correlations or any significant results. === Förändringar av sväljförmågan är vanligt hos äldre och kroniskt sjuka individer. Det är viktigt att vara medveten om dessa förändringar och hur vanligt förekommande det är med nedsatt sväljförmåga. Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av dysfagi på äldreboenden i Linköpings kommun samt att korrelera dysfagi med parametrar som kan vara orsak till eller konsekvens av dysfagi. Dessa parametrar var kön, ålder, MMT-resultat, tandstatus, viktnedgång, sjukdomsdiagnos och antal läkemedel. Ett delsyfte i studien var att undersöka om man med hjälp av pulsoximetri kan upptäcka fler fall av dysfagi. Sextio vårdtagare på äldreboenden, i åldern 74-101 år, valdes ut att delta i studien. Urvalet baserades på resultat på Mini-Mental Test samt personalens och testledarnas subjektiva bedömning om vårdtagarens möjlighet att delta. Materialet som användes för att bedöma oral motorik och sensorik var Nordiskt Orofacialt Test – Screening. Vid den kliniska sväljningsbedömningen användes Standardised Swallowing Assessment (SSA) och pulsoximetri. Utöver detta inhämtades uppgifter för samtliga deltagare om sjukdomsdiagnos, antal stående läkemedel samt eventuell viktnedgång. Resultatet visade att förekomsten av dysfagi och misstänkt dysfagi var 40 %. Oral dysfagi förekom hos 20 deltagare och faryngeal dysfagi hos sju deltagare. Pulsoximetern identifierade en deltagare med dysfagi och två med misstänkt dysfagi utöver dem som identifierats med hjälp av SSA. Korrelations- och signifikansberäkningar av de undersökta parametrarna visade inga signifikanta resultat.
|
|---|
