| Summary: | Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden. The development of prices is also a result of the monopoly situation which exists in the sales link of broadcasting rights, where the sport organizations and the companies holding the original rights, have learnt to make the most of their market power. Purpose: The purpose of this paper is to analyse the TV market concerning the broadcasting rights to sporting events. This is done starting from Robert Axelrod's theory of co-operation. The thesis is that different TV companies, through an implicit kind of co-operation, could be able to counteract the monopoly situation, which exists in the retail link of broadcasting rights. This might be done in a way that lowers the price of the rights to a level closer to the marginal cost. Method: The basis of this paper is mainly Robert Axelrod's theory of co- operation, used in a qualitative study starting from a scientific hermeneutic point of view. The frame of reference is built on an already existing theory applied on a problem, which gives the paper a deductive character. The material has been gathered from literature, newspapers and the Internet completed with interviews with representatives of the studied TV channels on the Swedish market. Results: The results show that it can be rational for TV channels to co-operate concerning the broadcasting rights of sporting events. An absolute condition for achieving a mutual co-operation is that the discount rate is high enough and that the parties can put aside any possible jealousy. But there are problems if the parties value their own rights considerably less than those of their competitors. If they exploit the opponent and he answers by making a counter defection, the counter defection will not seem deterrent. This makes it more difficult to achieve a mutual co-operation. It is difficult to give a verdict on the opportunities of co-operation on the Swedish market, as we do not know exactly how the parties value the different rights. Listing the rights gives a negative influence on the possibilities of achieving a mutual co-operation between certain TV channels, because it destroys the possibilities of certain channels to retaliate. At the same time the possibility of mutual co-operation increases between the channels which are not involved in the restrictions. This happens because the parties are fewer and it leads to an increased degree of interaction. If co-operation is achieved the prices of the broadcasting rights can be cut down which would reduce the deadweight loss which arises as a result of the monopoly situation in the sales link. === Bakgrund: Sportögonblick förmedlade genom TV-mediet berör och kan ge många oförglömliga upplevelser. Sport kan vara synonymt med spänning och dramatik eller enbart tjäna som underhållning. Genom TV-utsändningar från olika sportevenemang har miljontals tittare världen över kommit i åtnjutande av idrottsprestationer av yttersta världsklass. TV-utsänd sport får ofta höga tittarsiffror, så även i Sverige. Priserna på sändningsrättigheter kopplade till sport har under det senaste decenniet stigit kraftigt, mycket till följd av en allt större konkurrens mellan olika TV-bolag, både internationellt och i Sverige. Prisutvecklingen är också ett resultat av den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigheter, där idrottsorganisationer och rättighetsbolag, som äger de ursprungliga rättigheterna, har lärt sig att utnyttja sin marknadsmakt. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera TV-marknaden när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. Detta görs utifrån en spelteoretisk ansats, i form av Robert Axelrods samarbetsteori, som bygger på studier av upprepade spel av fångarnas dilemma. Tesen är att olika TV-bolag genom en implicit form av samarbete, som går ut på att TV-bolagen i framtiden enbart bjuder på de sändningsrättigheter de har idag, skulle kunna motverka de negativa effekter som den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigeter genererar, på ett sådant sätt att priset på rättigheterna sjunker till en nivå som ligger närmare marginalkostnaden för produktion. Metod: Uppsatsen utgår från Robert Axelrods samarbetsteori, som har använts i en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt vetenskapsideal som utgångspunkt. Referensramen bygger på redan befintlig teori, som appliceras på en problemställning, vilket gör att uppsatsen är deduktiv till sin karaktär. Material har inhämtats med hjälp av litteratur, tidningar och Internet, och har därtill kompletterats med kortare intervjuer med företrädare för de studerade TV-kanalerna på den svenska marknaden. Resultat: Resultatet visar att det kan vara rationellt för TV-kanaler att samarbeta när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. En absolut förutsättning för att uppnå ömsesidigt samarbete är att diskonteringsfaktorn är tillräckligt hög och att parterna kan lägga eventuell avundsjuka därhän. Men det finns problem, om parterna till exempel värderar sina egna rättigheter betydligt lägre än konkurrenternas. Om de exploaterar motståndaren och denne svarar med ett motavhopp, verkar motavhoppet inte avskräckande. Detta försvårar möjligheterna att uppnå ömsesidigt samarbete. Det är svårt att uttala sig om förutsättningarna för samarbete på den svenska marknaden, då vi inte vet exakt hur parterna värderar olika rättigheter. En listning av rättigheter inverkar negativt på möjligheterna att nå ömsesidigt samarbete mellan vissa TV-kanaler, eftersom den omintetgör vissa kanalers möjligheter att utöva vedergällning. Samtidigt ökar dock möjligheterna till ömsesidigt samarbete mellan de kanaler som inte omfattas av restriktionerna eftersom aktörerna blir färre till antalet, vilket leder till att interaktionsgraden ökar. Om ett samarbete kommer till stånd, kan priserna på rättigheterna pressas, vilket skulle reducera den allokeringsförlust som uppkommer till följd av monopolsituationen i försäljningsledet.
|
|---|
