| Summary: | Sjøberg (2009) visar på att det finns en vinning av att utnyttja mediala inslag i dennaturvetenskapliga undervisningen. Han menar även att det finns en önskan om att göra NOundervisning mindre teoretisk. Detta arbete har då som syfte att undersöka vad legitimerade lärare i något naturvetenskapligt ämne har för uppfattningar om media. Studien syftar även till om media kan användas i den vardagliga undervisningen samt vad inslag av media skulle innebära för läraren i sitt arbete. Arbetet tar även upp hur fortbildningen ser ut för gymnasielärarna i att kunna hantera mediala inslag i sin profession dels i att hitta passande media i undervisningssyfte, dels i hanterandet av media i mötet med eleven. Denna studie gjordes via en enkät som insamlingsmetod där 46 undersöksobjekt som undervisar i något naturvetenskapligt ämne deltog. Studien förhåller sig till grundad teori och medieteori där resultaten har inslag av innehållsanalys. Studiens design är inramad av ett medieteoretiskt perspektiv som ger studien kontraster och därefter ställs mot vilka möjligheter eller risker medier innebär för undervisningen. Resultaten har kunnat visa det råder stor spridning mellan respondenterna. I vissa frågor finns tydlig konvergens, i vilket utfall som skulle bli om media användes för elevers berikande då med fokus på innehåll i naturvetenskaplig undervisning. Iandra frågor råder låg konvergens för att se i vilken position media har i ett samhällsperspektiv. Resultatdelen anknyts till medieteoretiska perspektivet vilket synliggöratt medier har stor betydelse för individen vilket bör utnyttjas i undervisningen. Resultaten har även kunnat visa att det råder brist på fortbildning i hur media bör hanteras i mötet med eleven men att respondenterna hävdar att dessa trots brist på fortbildning känner sig bekväma i dessa typer av situationer. En modell har tagits fram av författaren som ska beskriva den samhällskonstruktion som skapats av relationen mellan media, skola, familj, elev, Skolverket och lärare i hur dessa samverkar och vad det kan få för konsekvenser eller möjligheter beroende på hur media används i utbildningssyfte. En slutsats som dragits med hjälp av denna studie är att gymnasieläraren behöver göra avvägningen om hur sin undervisning ska bedrivasi förhållande till dels läroplanen, dels fostransuppdraget, dels den samhällskonstruktion som existerar. Om media tas in i denna avvägning är resultatet att motivationen hos eleven ökar då en yttre faktor i form av media vävs in vilket går i linje med Skolverkets (2011c) skrivelser om motivation. Avslutningsvis är det tydligt att det finns utrymme för vidare forskning på detta område men också gränsande områden där dessa nya områden har sin huvudfokus på naturkunskapsämnet. Detta då det är tydligt att vidare forskning skulle bidra med en djupare kunskapsförståelse i hur man bör bedriva detta tvärvetenskapliga ämne.
|
|---|
