| Summary: | Fokus i denna studie är riktat mot flerspråkiga pedagogers uppfattningar om barns utveckling av det svenska språket och sitt modersmål i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar flerspråkiga pedagogers arbete med att stödja och vidareutveckla barns utveckling av flerspråkighet i förskolan. Studien, som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar att pedagogerna har kompetens i flera språk. Resultatet visar att pedagogerna inte kan använda sin kompetens för att skapa möjligheter för barn att utveckla och använda flera språk i förskolan eftersom pedagogernas kompetens inte matchas med barnens olika modersmål. Resultatet visar också att pedagogerna ändrar och anpassar uppdraget i läroplanen för att kunna bemöta föräldrarnas krav och förväntningar om att det är det svenska språket som bör utvecklas i förskolan. Resultatet visar vidare att pedagogerna pratar om flerspråkighet i positiva termer men att deras beskrivning av sitt eget uppdrag tyder på att det är det svenska språket som är skolspråk och som de anser är viktigt att barn får stöd att utveckla i förskolan, för att klara skolan. Resultatet av undersökningen tyder på att barnen har små eller i princip obefintliga möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan.Studien bidrar till kunskap om hur pedagoger förhåller sig till, samt arbetar för att utveckla barns flerspråkighet i förskolan. Genom att rikta fokus på flerspråkiga pedagogers förhållningssätt och praktik kan studien bidra med kunskap om flerspråkiga pedagogers kompetens och roll kopplade till läroplanen för förskolan och uppdraget att ge barnen möjlighet att utveckla flerspråkighet i förskolan.
|
|---|
