| Summary: | Idag byggs urbana, rekreativa grönområden ofta bort till följd av förtätning, samtidigt som städernas kyrkogårdar lämnas orörda. Studien syftar till att i en svensk kontext, undersöka möjligheterna att planera för att urbana kyrkogårdar även ska fungera som rekreationsområde, utan att platsens spirituella dimension går förlorad. Studien har en abduktiv ansats, där kvalitativa intervjuer med planerare samt en representant från Svenska kyrkan utförts. Vidare har platskänsla använts som verktyg för att tolka materialet. Slutsatsen är att det idag finns olika intressenter, tillika platskänslor, att ta hänsyn till vid kyrkogårdsplanering. Några strategier, för att balansera de rekreativa och spirituella värdena, är att låta kyrkogården ha olika funktioner på olika ytor eller tidpunkter. En annan strategi är att anpassa vilken typ av rekreation som platsen uppmanar till. Det finns också möjligheter att utveckla kyrkogårdens spirituella värden som kan betraktas som rekreativa i sig. === Today, urban recreational green areas are gradually removed as a result of densification, while urban cemeteries are left untouched. This study aims to investigate the possibilities for urban cemeteries in Sweden to function as recreational areas, without losing the spiritual dimension. The study takes an abductive approach, where qualitative interviews with planners and representatives from the Church of Sweden were conducted. Furthermore, the concept of ‘sense of place’ has been used as a tool for interpreting the material. The conclusion is that there are many stakeholders, and different senses of place, to take into account in cemetery planning. Strategies for balancing the recreational and spiritual values involve working with different spaces and analyzing how they are used at different times. Adapting what type of recreation that is encouraged, is another approach. Lastly, some planners believe that the cemetery's spiritual values can be considered recreational in itself.
|
|---|
