| Summary: | Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka världens konsumtion och produktion av soja samt den påverkan sojaodlingarna har på ekosystem och ekosystemtjänster. Sojan är rik på protein vilket har gjort den till en viktig gröda för människan, framförallt för vår utfodring av djur. Men den används också i framställningen av biobränsle. Konsumtionen av sojabönorna är störst i Kina men mycket av sojan stannar också kvar i produktionsländerna. Vi har identifierat USA och Brasilien som nutidens största producenter och har fördjupat oss i deras sojaproduktion. I USA påverkar produktionen främst inlandsvåtmarker, gräsmarker och lövskog. Ekosystemtjänster som vattenreglering, kolinlagring och uppväxtmiljöer går förlorade. I Brasilien odlas soja i Amazonas där tropisk regnskog är det ursprungliga ekosystemet, och på Cerradon, vilket är ett tropiskt gräs- och skogslandskap. De främsta förlusterna av ekosystemtjänster är den biologiska mångfalden och flödet av vatten. En för kraftig avskogning av regnskogen har potential till att orsaka en kollaps av ekosystemet som då ersätts av savann. Utöver detta finns en tvåvägsinteraktion i flödet av vatten mellan Cerradon och Amazonas, där båda ekosystemen stöttar varandra. Sojaodlingarna bidrar med ekosystemtjänster i form av mat och råmaterial och har potential till att kompensera en del av sitt ekosystemtjänstavtryck via vattenfiltrering, pollinering och skadedjursbekämpning. Vår slutsats är att sojan även i framtiden kommer vara en viktig gröda på grund av sitt proteininnehåll. Dock behövs en förändring i hur den används då direkt konsumtion av växtprotein är mer effektivt än protein från animaliska källor i en värld där resurserna blir alltmer knappa. Syftet var även att skapa ett didaktiskt arbetsområde grundat i kunskapen om sojan och dess roll i världen vilken tagits fram i litteraturstudien. Arbetsområdet hittas under rubrik 10. ”Pedagogisk planering”.
|
|---|
