| Summary: | Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle i en takt som uppmärksammas internationellt. Det svenska betalningsväsendet kan komma att genomgå omfattande strukturella förändringar inom snar framtid. En av dessa förändringar kan antas vara införandet av den digitala centralbanksvalutan (CBDC) e-kronan. Då språnget mot det kontantlösa samhället börjat uttrycka sig i resten av världen är olika länders centralbanker mitt uppe i att reda ut de makroekonomiska effekter som en CBDC medför. Då e-kronan är ett nytt fenomen existerar det inte någon omfattande empirisk forskning, utan förhållandesättet är fortfarande teoretiskt. Vi undersöker därför de makroekonomiska effekter som kan tänkas uppstå vid införandet av en räntebärande e-krona från kort till lång sikt, samt diskuterar möjligheten för att använda e-kronan som ett penningpolitiskt styrmedel. Vi finner utifrån en modifiering av IS-MP-PC-modellen att en räntebärande e-krona som sätts i enlighet med inflationsmålet har liknande makroekonomiska effekter som styrräntan har idag. Vidare utvidgar vi en överlappande generationsmodell och visar på en undanträngning av reala tillgångar på lång sikt vid höga räntenivåer på e-kronan relativt till räntan på reala tillgångar i ett intergenerationellt sammanhang. === Sweden is moving towards a cashless society at an internationally recognized pace. The Swedish payment system may undergo extensive structural changes in the near future. One of these changes is assumed to be the introduction of the digital central bank currency (CBDC) e-krona. As the leap towards a cashless society has begun to manifest itself in the rest of the world, various countries' central banks are in the midst of figuring out the macroeconomic effects that a CBDC brings. As the e-krona is a new phenomenon, there is no extensive empirical research and the approach is still theoretical. We therefore investigate the macroeconomic effects that may arise from the introduction of an interest-bearing e-krona from the short to the long term and discuss the possibility of using the e-krona as a monetary policy instrument. By modifying the IS-MP-PC-model we find that an interest-bearing e-krona set in accordance with the inflation target has similar macroeconomic effects as the policy rate today. Furthermore, we extend an overlapping generations model and show a crowding out effect of real assets in the long run when the interest rate on the e-krona is high relative to the interest rate on real assets in an intergenerational context.
|
|---|
