Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor

Vätgasbildning vid behandling av flygaska är ett problem många förbränningsanläggningar hanterar. På E.ON i Norrköping har vätgasbildning lett till kraftig explosion i bergrum där flygaska deponeras, men även för askmottagare innebär vätgasbildningen risker då incidenter med självantändande askhögar...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Östrem, Sofie
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169880
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-169880
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-1698802020-09-26T05:26:24ZPåverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskorsweÖstrem, SofieLinköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi2020CFB flygaska vätgas panna avfall förbränningOther Chemical EngineeringAnnan kemiteknikVätgasbildning vid behandling av flygaska är ett problem många förbränningsanläggningar hanterar. På E.ON i Norrköping har vätgasbildning lett till kraftig explosion i bergrum där flygaska deponeras, men även för askmottagare innebär vätgasbildningen risker då incidenter med självantändande askhögar inträffat. Detta examensarbete har därför fokus på att minimera dessa vätgasrelaterade risker genom att undersöka vad som påverkar vätgasbildningen i flygaskan och reaktiviteten, främst med avseende på metalliskt aluminium, i CFB-pannorna P14 och P15 på Händelöverket. Med hjälp av kvantifiering av gasbildning har maximal vätgasbildning, vätgasbildningshastigheten, pH samt vikt-% metalliskt aluminium dokumenterats. De resultat som sammanställts inkluderar olika driftstörningar och förhållanden i pannorna som påträffats under projektets tidsperiod, därav skillnad mellan pannorna, kiselsand eller ilmenit som bäddmaterial, ammoniakdosering, del-last samt avstängd NID-reaktor. Utöver detta erhölls även totalhaltanalys utfört via ICP-SFMS analys där askans sammansättning presenteras. Resultaten påvisade skillnader i vätgasbildning för flera av de olika driftstörningarna och förutsättningarna mellan pannorna men även inom en och samma panna. Aska från P15 har högre reaktivitet, det påvisades även mindre vätgasbildning vid ilmenit som bäddmaterial samt vid avstängd NID-reaktor och vid del-last. Trots dessa skillnader i vätgasutveckling drogs slutsatsen att flygaska från avfallseldande CFB-pannor inte går att påverka till den grad att det avsevärt minskar mängden metalliskt aluminium och därmed vätgasbildningen utan att separera aluminiumet innan det genomgår förbränning. Minimering av vätgasrelaterade risker från Avfallseldande CFB-pannorStudent thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169880application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic CFB flygaska vätgas panna avfall förbränning
Other Chemical Engineering
Annan kemiteknik
spellingShingle CFB flygaska vätgas panna avfall förbränning
Other Chemical Engineering
Annan kemiteknik
Östrem, Sofie
Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor
description Vätgasbildning vid behandling av flygaska är ett problem många förbränningsanläggningar hanterar. På E.ON i Norrköping har vätgasbildning lett till kraftig explosion i bergrum där flygaska deponeras, men även för askmottagare innebär vätgasbildningen risker då incidenter med självantändande askhögar inträffat. Detta examensarbete har därför fokus på att minimera dessa vätgasrelaterade risker genom att undersöka vad som påverkar vätgasbildningen i flygaskan och reaktiviteten, främst med avseende på metalliskt aluminium, i CFB-pannorna P14 och P15 på Händelöverket. Med hjälp av kvantifiering av gasbildning har maximal vätgasbildning, vätgasbildningshastigheten, pH samt vikt-% metalliskt aluminium dokumenterats. De resultat som sammanställts inkluderar olika driftstörningar och förhållanden i pannorna som påträffats under projektets tidsperiod, därav skillnad mellan pannorna, kiselsand eller ilmenit som bäddmaterial, ammoniakdosering, del-last samt avstängd NID-reaktor. Utöver detta erhölls även totalhaltanalys utfört via ICP-SFMS analys där askans sammansättning presenteras. Resultaten påvisade skillnader i vätgasbildning för flera av de olika driftstörningarna och förutsättningarna mellan pannorna men även inom en och samma panna. Aska från P15 har högre reaktivitet, det påvisades även mindre vätgasbildning vid ilmenit som bäddmaterial samt vid avstängd NID-reaktor och vid del-last. Trots dessa skillnader i vätgasutveckling drogs slutsatsen att flygaska från avfallseldande CFB-pannor inte går att påverka till den grad att det avsevärt minskar mängden metalliskt aluminium och därmed vätgasbildningen utan att separera aluminiumet innan det genomgår förbränning. === Minimering av vätgasrelaterade risker från Avfallseldande CFB-pannor
author Östrem, Sofie
author_facet Östrem, Sofie
author_sort Östrem, Sofie
title Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor
title_short Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor
title_full Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor
title_fullStr Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor
title_full_unstemmed Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor
title_sort påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos cfb-flygaskor
publisher Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi
publishDate 2020
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169880
work_keys_str_mv AT ostremsofie paverkansfaktorerpavatgasrelateradreaktivitethoscfbflygaskor
_version_ 1719340452954505216