Resiliens hos svenska ungdomar : En studie om resiliens som moderator i relationen mellan traumaupplevelse och traumasymtom och en påbörjan av validering för Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ).

• Main Authors: Hall, Frida, Kazemi, Emelie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Psykologi 2020
• Subjects: Resiliens; Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ); salutogenes; stålsättningseffekten; ekologisk systemteori; posttraumatiskt stressyndrom (PTSD); potentiellt traumatiska händelser; bedömningsinstrument; psykometri; validitet; reliabilitetm faktoranalys; CFA; moderationsanalys; anknytningsstil; självkänsla; känsla av sammanhang (KASAM); Psychology; Psykologi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166901

I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.