| Summary: | I den svenska skolans läroplan står det att skolan ska arbeta för att fostra demokratiska individer, ett arbete som ständigt är aktuellt. Studier visar på att dagens ungdomsgeneration till större grad än tidigare sympatiserar med andra styrelseformer än demokrati. Att utbilda eleverna är en förutsättning för att den demokratiska utvecklingen ska fortsätta, då förmågan att agera demokratiskt inte är medfödd. Ansvaret för att ge eleverna förutsättningar och att utveckla dessa förmågor ligger på fostransuppdraget, ett uppdrag som främst samhällskunskapslärarna får ansvara över. Produktionsuppsatsens syfte är att undersöka undervisningsmetodernas inverkan på elevernas demokratiska förmågor. Vilket delas in i faktakunskaper, samarbetsförmåga och politiskt självförtroende, för att sedan undersöka vilka metoder som gynnar elevens utveckling att bli en aktiv demokratisk medborgare. Produktionsuppsatsen undersöker detta arbete i formella skolsamhang och avgränsar sig till samhällskunskapslärare i gymnasiet. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ intervjustudie där sex samhällskunskapslärare intervjuats. Intervjuerna har sedan tematiserats och jämförts med varandra. I resultatet framkommer det att fostransuppdraget upplevs framförallt som ett outtalat uppdrag som knyts an till undervisningen genom framförallt samhällskunskapsundervisningen enligt de informanter som deltagit
|
|---|
