| Summary: | Nutida förutsättningar för samhällsplanering har resulterat i att barns demokratiska och fysiska utrymme i planer är mindre än det som stipuleras i barnkonventionen. Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka utmaningar, brister och möjligheter som finns att inkludera barnfrågor i kommunal planering. Undersökningen utgår från två frågeställningar där detta konkretiseras. Studien är avgränsad till Sverige och den teoretiska utgångspunkten är begreppen ”barnperspektiv”, ”barns perspektiv” och ”barns bästa”. Materialet har samlats in med hjälp av de kvalitativa metoderna dokumentstudie och intervju och empirin har sammanställts genom en tematisk analys i tre delar. Arbetet har resulterat i tre centrala slutsatser kring utmaningar, brister och möjligheter. Genom dessa argumenterar vi för att förhållningssättet till barns kompetens samt strukturella och praktiska förutsättningar är avgörande för en lyckad inkludering av barnfrågor i planering. === Present conditions for urban and regional planning have resulted in children's democratic and physical space in development plans being smaller than what is stipulated in Children’s Rights Convention. The purpose of this study is to understand what challenges, deficiencies and opportunities there are when including children’s needs in physical planning in Sweden. The study is based on two research questions where this is further specified. The theoretical framework is the concepts of “child perspective”, “child's perspective” and “children's best interests”. The data has been gathered trough the two qualitative methods document study and interview and compiled through a thematic analysis. This work has resulted in three central conclusions regarding challenges, deficiencies and opportunities. With these conclusions we argue that the approach to children’s competence as well as structural and practical conditions are crucial for successfully including issues concerning children in planning.
|
|---|
