| Summary: | Detta examensarbete undersöker i vilken mån forskningsresultat om läsbarhet i läromedel har påverkat en läromedelstext som bearbetats med avseende just på läsbarhet. En utgångspunkt är att läromedel fungerar som ett slags ”dold läroplan” och därför har stor påverkan på skolans praktik. En annan utgångspunkt är att läromedel med hög läsbarhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv ökar skolans möjligheter att leva upp till sitt kompenserande uppdrag. Undersökningen består av en jämförelse mellan originaltext och bearbetad text. Som analysverktyg används tio läsbarhetsfaktorer som identifierats i en litteraturgenomgång. De flesta faktorerna har hämtats från Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000) och från en undersökning av Ulla Ekvall: Läroboken – begriplig och intressant? (1995). Läromedelstexterna som studerats är hämtade ur Perspektiv på historien A respektive Perspektiv på historien A bas – två historieläroböcker för gymnasiet. Jämförelsen visar att texten på några områden bearbetats i enlighet med vad forskningen rekommenderar. Ordvalet har anpassats, långa sammansatta ord har delats upp eller ersatts, texten har i viss mån utrustats med ledtrådar till svåra ords betydelser och försök till att minska avstånd mellan läsare och text har gjorts. Samtidigt har bearbetningen resulterat i en komprimerad text där redogörelser för orsakssamband inte får lika stort utrymme som i originalet. Det leder i sin tur till en lägre grad av kausalitet, vilket ställer högre krav på läsaren. Bearbetningen är alltså i dessa avseenden mindre läsbar än originalet. Texten ger inte mer stöd för skapandet av en hierarkisk struktur än originaltexten. Den har heller inte, trots vissa anpassningar, i någon större utsträckning fått det Reichenberg kallar röst. Studien avslutas med en diskussion om vad dessa brister kan få för följder för elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter och därmed för skolans kompenserande uppdrag.
|
|---|
