| Summary: | Daglig verksamhet möjliggör sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som kan ha svårigheter att förvärva och upprätthålla ett arbete till följd av psykisk sårbarhet och stresskänslighet. Välbefinnande påverkas av interaktionen mellan personliga egenskaper och möjligheter och krav i arbetsmiljön. Studiens syfte är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön påverkar välbefinnande hos personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning i daglig verksamhet. I denna studie genomfördes kvantitativ datainsamling genom enkäten WEIS-4Q-S. Bekvämlighetsurval inkluderade 41 respondenter i 10 verksamheter. Ur insamlad data analyserades upplevelsen av olika arbetsmiljöfaktorer utifrån alla respondenter, demografiska grupper och korrelation mellan variabler i WEIS-4Q-S. I resultatet framkom välbefinnande vid sysselsättning i daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sociala miljön t.ex. ”stämning på arbetsplatsen” och ”sampel med chef” upplevdes stödjande medan fysiska aspekter upplevdes vara mindre stödjande för välbefinnande. Variabler som ”förmåner” och ”samverkan med andra” upplevdes i stor utsträckning inte vara aktuella vid sysselsättning i daglig verksamhet. Vissa skillnader mellan demografiska grupper framkom då personer 40 år eller äldre, med 1 års arbetslivserfarenhet eller längre och bor i mindre stad/landsbygd upplever ett högre välbefinnande i arbetsmiljön. Denna studie visar att arbetsmiljön i daglig verksamhet bidrar till högt välbefinnande vid sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning.
|
|---|
