| Summary: | Bakgrund: Beslutskompetensen som beskriver hur bra individer är på att fatta beslut, blir allt viktigare inom nationalekonomin och resultat från samtida forskning inom beteendeekonomi ifrågasätter neoklassiska nationalekonomiska teorier. Detta ihop med att allt fler personer i Sverige får en sämre ekonomisk levnadsstandard under pensionsåldern lade grunden till varför vi valde att isolera analysen till sambandet mellan det privata sparandet och beslutskompetensen hos en individ. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera sambandet mellan kompetensen i individers beslutsfattande och en individs långsiktiga sparande utifrån ett beteendeekonomiskt perspektiv. Metod: En tidigare studie inom beslutskompetensens område där studenter (n=200) var fokusgruppen, utförd av JEDI-Lab vid Linköpings Universitet låg till grund för den kvantitativa analys som gjordes med hjälp av regressioner i det ekonometriska programmet EViews. De resultat som vi erhöll användes sedan för att analysera sambandet mellan individers beslutskompetens och deras aktiva val att spara. Resultat: Beslutskompetensen visade sig inte ha någon statistisk inferens på sparbeteende hos individer. Dess underkategorier hade blandade negativa och positiva samband till sparbeteende. Alla kategorier utom hur man följer beslutsregler saknade statistiskt signifikanta resultat. Det tycks föreligga andra faktorer i ett sparbeteende än enbart en individs beslutskompetens, variabler som kön, självkontroll och den kortsiktiga diskonteringsräntan hos en individ har större betydelse för sparbeteende. Vi tror att resultaten kan vara påverkade av att den undersökta populationen var studenter och därmed reflekterar den yngre delen av den svenska befolkningen och inte befolkningen som helhet. Det finns mycket forskning kvar att göra, då beslutskompetens är ett relativt nytt område inom ekonomi och behöver vidareutvecklas för att kunna ge mer precisa svar om varför individer tar de ekonomiska beslut som de gör.
|
|---|
