| Summary: | Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka strategier några svenska skolbarn använder sig av i sitt bildskapande samt att ta reda på vad de vill säga med sina bilder. I min litteraturdel redogör jag för olika sätt att se på och tolka barns bilder. De inriktningar som jag presenterar är: stadieteorier, den processinriktade ansatsen, den sociokulturella ansatsen samt den narrativa modellen. Dessa presenterar jag för att ge en bakgrund och förståelse för den modell som jag i huvudsak kommer att använda mig av i min studie, nämligen den narrativa modellen. Denna innebär att man tittar på bildens form som ett resultat av bildens innehåll, vad barnen vill berätta med sina bilder. Man förutsätter att det finns ett budskap i barnens bilder som förs fram genom att barnet använder sig av olika narrativa strategier. Barn ritar vad de vill berätta. För min studie har jag använt mig av en kvalitativ metod, samt av bildanalys och intervjuer. Bildanalysen och intervjuerna med barnen kompletterar varandra genom att jag både får min egen och barnens tolkningar av bilderna. Dessa sammanställs sedan till den slutgiltiga tolkningen. Jag har i min studie arbetat tillsammans med fyra barn i år 1 och vi har genomfört en rad bildövningar. Resultatet visar att barnen använder flera olika strategier för att förmedla sitt budskap genom sina bilder samt att de verkligen berättar något om sina liv i sina bilder. De använder sig t.ex. av storleksgradering där det viktigaste ritas störst, detaljeringsmarkörer där det viktigaste avbildas med mest detaljer. Jag såg också att de använder sig av bildelment som är inspirerade av den kultur och den tid som de lever i för att förmedla sitt budskap.
|
|---|
