| Summary: | Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra. Studien är en kvalitativ undersökning som vi genomfört genom deltagande observationer kompletterade med en mindre enkät. Vår undersökningsgrupp består av sju pedagoger fördelat på två olika skolor, i Norrköpings kommun, med tillgång till olika ekonomiska resurser. Resultatet visar på olikheter i pedagogernas förhållningssätt på båda skolorna. I enkätsvaren framkom att de flesta pedagogerna hade relativt god kunskap om fördelarna med att uppmärksamma elevernas kulturella bakgrund och språk för att skapa goda förutsättningar för lärande och identitetsutveckling för eleverna med svenska som andraspråk. Dock visade observationerna att pedagogerna inte genomför detta i praktiken. Vår slutsats av studien är att skillnaden mellan pedagogers olika arbetssätt främst beror på den enskilda pedagogens attityder och intresse.
|
|---|
