| Summary: | Under sommarmånaderna är behovet i fjärrvärmenät lågt, vilket innebär att fjärrvärmeproducenter i större utsträckning kan elda de mest lönsamma bränslena för att täcka behovet. Vid Linköpings kraftvärmeverk eldas under sommarperioden stora mängder billigt avfall vilket leder till låga och ibland negativa marginalkostnader i produktionen. Därmed är det intressant att utnyttja denna värme i så stor mån som möjligt, vilket kan göras via fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner. Absorptionskylmaskiner används i dagsläget för produktion av fjärrkyla i Linköping, men är dessutom möjliga att använda för isproduktion.Denna rapport är tänkt att agera underlag för de beslut som fastighetsbolaget Lejonfastigheter AB i Linköping tar angående framtiden för kylsystemet vid Linköpings ishall. Rapporten syftar till att utreda möjligheterna för att installera en absorptionskylmaskin för isproduktion till ispistarna vid området Stångebro i Linköping. Som komplettering till den befintliga maskinparken bestående av eldrivna kompressorkylmaskiner skulle en absorptionskylmaskin kunna leda till en minskad elförbrukning i isproduktionen.Utöver detta syftar rapporten även till att undersöka effektiviseringsåtgärder för de befintliga kompressorkylmaskinerna, i form av en sänkning av kondenseringstemperaturen. Temperatursänkningen, som innebär att hela kompressorcykeln blir effektivare och att kompressorernas elförbrukning sänks, uppnås genom att använda fjärrkyla i kylningen av kondensorerna. Resultaten visar att den undersökta absorptionskylmaskinen inte leder till några kostnadsminskningar, utan är lika dyr eller dyrare än de befintliga kompressorkylmaskinerna under större delen av året. Däremot visar sig ett byte av kondensorkylning för de befintliga kompressorkylmaskinerna från dagens kylning mot utomhusluft till kylning med fjärrkyla, kunna ge en årlig besparing på runt 350 000 kr. Denna siffra inkluderar även ett byte av komfortkyla från dagens system med kompressorkylmaskin, till att istället använda sig av fjärrkyla direkt. Dessutom kan en sänkning av den årliga abonnerade toppeffekten för den inköpta elektriciteten erhållas i och med kylmaskinernas ökade effektivitet. Inkluderat investeringskostnader, så som rörläggning, fås en ungefärlig återbetalningstid på 13 år. Arbetet i denna rapport innehåller ett antal uppskattningar och osäkerheter vilket gör att det verkliga fallet kan komma att skilja sig från de resultat som här presenteras. Det är därmed intressant för framtiden att i mera detalj studera hur en eventuell absorptionskylmaskin skulle passa in i systemet med kompressorkylmaskiner, samt hur fjärrkylenätet på bästa sätt integreras i arenaområdets energisystem.
|
|---|
