| Summary: | Bakgrund: Banker är exempel på organisationer där en tvingande lag fordrar en kommunikationsprocess med flera aktörer. Bankerna har, i syfte att efterfölja penningtvättslagen, ställt frågor till kunderna om deras ekonomiska förehavanden. Kunderna har i sin tur bemött frågorna med oförståelse och upprördhet. Genom bankpersonalens upplevelser studerar vi kommunikation från övre instans, inom organisationen och från organisationen till kunderna. Tidigare forskning visar på meningsskapande kommunikations betydelse i organisationer för att skapa gemensam förståelse mellan avsändare och mottagare. Vi identifierar dock en kunskapslucka i hur en kommunikationsprocess av en lag, som involverar flera aktörer som ansvarar för lagens tillämpning och utveckling, kan göras på ett meningsskapande sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en kommunikationsmodell som visar på viktiga faktorer för meningsskapande kommunikation av en tvingande lag i en organisation. Metod: Vi genomför en kvalitativ fallstudie av en sparbanks kommunikation av penningtvättslagen. Empirin består av intervjuer med bankpersonal, deltagande observationer på banken och dokumentstudier. Slutsats: För en meningsskapande kommunikation av en tvingande lag ser vi som en viktig faktor att alla involverade aktörer måste ta lagens värde för slutmottagaren i beaktning vid utformningen av sin kommunikation. Vi ser som en försvårande faktor att möjligheterna till meningsskapande kommunikation är beroende av alla aktörer i processen. === Background: Banks are examples of organizations where a law requires a communication process with several stakeholders. In order to be compliant with the Anti-Money Laundering Act the banks have asked their customers questions about their economic activities. The customers have in turn become upset and lack understanding of the questions. Through the experiences of bank personnel we study communication from upper instance, from within the organization and from the organization to its customers. Previous research have shown the significance of sensemaking communication in organizations to create a shared understanding between a sender and receiver. However, we identify a knowledge gap in how the communication process of a law, that involves several stakeholders, can be made in a sensemaking way. Purpose: The purpose of the study is to create a model of communication that identifies key factors for sensemaking communication of a non-dispositive law in an organization. Method: We conduct a qualitative case study of a swedish savings bank and their communication of the Anti-Money Laundering Act. The empirical data consists of interviews with and observations of bank personnel as well as document studies. Conclusion: For a sensemaking communication process of a non-dispositive law, all stakeholders need to factor in the value of the law for the end receiver when designing their communication process. We also see that the possibilities of sensemaking communication is dependent on all stakeholders, which constitutes an aggravating factor.
|
|---|
