| Summary: | Introduktion: Barns psykiska hälsa och lärande har reciprokt samband. Skolan tillhör samhällets främsta hälsofrämjande arena. Studier av hälsofrämjande insatser i skolan visar skiftande utfall och att hela skolmiljön behöver inkluderas. I Sverige står elevhälsans hälsofrämjande arbete i centrum för förbättringsåtgärder. Syfte: Utforska hur medlemmarna i elevhälsoteam uppfattar det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa i skolan. Metod: Fokusgruppintervjuer med elevhälsoteam (förskoleklass-åk 6) i sex kommuner i sydöstra Sverige. 29 deltagare med professionerna: kurator, specialpedagog, speciallärare, psykolog, skolsköterska och rektor. Dataanalys med kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: I skolans hälsofrämjande arbete för barns psykiska hälsa spelar alla vuxna en viktig roll. Arbetet uppfattas ske i tre sammanlänkade processer där Reflektioner om Hälsa och Lärande är centralt. Värdegrundsarbetet bidrar till samsyn, öppenhet och trygg lärmiljö. Det Elevnära arbetet innebär att anpassa, inspirera, skapa relationer och trygga rutiner. Elevhälsoteamens arbete har central roll i kartläggning av elevers hälsa och lärande, handledning av personal, och samverkan med hälso- och sjukvården och social omsorg där brister finns i kommunikation. Behov finns av mer gemensam reflektion kring barn med psykisk ohälsa. Personal i skolan reflekterar utifrån Kännedom om och samarbete med närsamhället vilket tillför verklighetsnära kunskap om elevers livsvillkor och engagemang för barn från socioekonomiskt svagare hem. Hinder finns i samverkan med vårdnadshavare och ökad interaktion med närsamhället eftersträvas. Konklusion: I Skolan tillämpas salutogen teori och barnrättsperspektivet. Reflektioner kring elevers hälsa och lärande leder till förbättring och spridning av hälsofrämjande strategier. Studien ledde fram till en modell som illustrerar förhållandet mellan olika roller och processer i skolans hälsofrämjande arbete och i relation till närsamhället och andra aktörer. Reflektioner behöver tydliggöras och ges ökat utrymme. Värdegrundsarbetet behöver inkludera all personal och ske kontinuerligt. Elevhälsoteamens roll i koordination av insatser för elever med psykisk ohälsa är central. Teamen kan stärka sitt deltagande i beslutsfattande- och policyskapande arbete, samverkan med vårdnadshavare och närsamhället för att förbättra och utvidga skolan som hälsofrämjande arena. === Introduction: Children’s mental health and learning have a reciprocal relationship, and schools are one of society’s main health promotion settings. Studies of health promotion in schools show varying results. In Sweden, pupil health promotion work is at the core of improvement efforts. Purpose: To explore how the members of pupil health teams perceive mental health promotion practice in their schools. Method: Focus group interviews with pupil health teams (school years 1-6) in six municipalities in southeastern Sweden. There were 29 participants, including professions such as counsellor, special teacher, special educator, psychologist, school nurse and principal. Data analysis with qualitative conventional content analysis. Results: In schools’ mental health promotion among pupils, all adults play an important role. Promotion was seen to take place in three interconnected processes where reflection on health and learning is central: Work on values contributes to consensus, openness and a safe learning environment. Work near pupils involves customizing, inspiring and creating confident relationships and safe routines for pupils. Pupil health teams’ work has a central role in the mapping of pupils’ health and learning, staff guidance and collaboration with other stakeholders such as health care and social care services where there is a lack of communication and a need for common reflection. Knowledge of and cooperation with the local community adds real life knowledge of pupils’ life conditions and a commitment to children from socioeconomically weaker homes. Obstacles exist in collaboration with parents, and increased interaction with the local community is sought. Conclusion: In schools, the salutogenic theory and a child rights perspective are applied. Reflections about pupils’ health and learning lead to the improvement and spread of health promoting strategies. The study contributes a model which may help to clarify collaboration and the relationship between various roles and processes in health promotion work in schools, as well as interaction with the local community and other stakeholders. Reflections need to be clarified and given increased space. The role of the pupil health teams in coordinating interventions for pupils with mental illness is central. The teams’ participation in decision making and policymaking work and collaboration with parents and the community needs to be strengthened to enhance and broaden schools as a health promoting setting.
|
|---|
