Tvångsinlösen av minoritetsaktier vid offentliga uppköpserbjudanden : En redogörelse för särregelns ändamål och tillämpning genom åren

• Main Authors: Sjövåg, Matilda, Helena, Liljenberg
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Affärsrätt 2017
• Subjects: ABL; aktiebolagslagen; tvångsinlösen; minoritetsaktier; Social Sciences; Samhällsvetenskap; Law; Juridik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143052

Tvångsinlösen av aktier är ett område inom aktiebolagsrätten som har genomgått omfattande förändringar. Den senaste förändringen skedde genom 2005 års aktiebolagslag (ABL). Hur en minoritetsaktie, i ett fall av tvångsinlösen, ska värderas och till vilken tidpunkt en värdering ska hänföras har utgjort de mest framträdande problemen vid tillämpning av 22 kap. ABL. Det finns också en speciell värderingsregel för aktiens lösenbelopp som aktualiseras när ett inlösenförfarande har föregåtts av ett offentligt uppköpserbjudande. Denna regel är omnämnd som särregeln och kan sägas utgöra en presumtionsregel för aktiens värde, dess tillämpning förutsätter att samtliga aktier, som budgivaren ännu inte innehar, omfattas av erbjudandet och att ägare till minst nio tiondelar ska ha accepterat erbjudandet. Har nio tiondelar accepterat erbjudandet, får storleken på vederlaget anses motsvara aktiens verkliga värde. Uppsatsen redogör för olika värderingsmetoder och värderingstidpunkter gällande tvångsinlösen av minoritetsaktier, ur såväl ett historiskt perspektiv som ett nutida perspektiv. Det historiska perspektivet innebär att vi i uppsatsen tar avstamp i 1944 års ABL, för att gå vidare till 1975 års ABL och därigenom redogöra för vägen fram till nuvarande särregelns introduktion och tillämpning. Anledningen till att uppsatsen behandlar värderingsproblematiken kring lösenbeloppets bestämmande redan från 1944 års ABL är för att sätta den värderingsproblematik som särregeln i nutid ger upphov till, i kontext. Vi vill redogöra för ett historiskt perspektiv för att belysa värderingsmetoder vid inlösenförfarande och utvecklingen fram till 2005 års ABL. Det nutida perspektivet används för att belysa den fortsatta problematik som särregeln ger upphov till efter 2005 års ABL, samt hur implementeringen av EU-rätten påverkat utformningen av särregeln. Efter att själva sökt utröna ändamål och lagstiftarens syfte med särregeln kommer vi fram till att tillämpningen av densamma stämmer överens med ändamålet och att implementeringen av EU-rätten har haft inverkan på särregelns lydelse i 2005 års ABL i och med takeover-direktivet.